Nana Björnberg

 

Tänk att Björnligan redan hunnit vara här en hel vecka.. Vart tar tiden vägen?! Jag förstår verkligen inte! Det gäller att passa på att njuta av varje liten minut. Jag vill även hinna med att visa dem det allra bästa (enligt mig själv), och då kan det ibland vara svårt att välja ut vad. Dem är här i två veckor, men det är ändå en ganska kort tid när Perth och dess förorter har förvånansvärt mycket att ebjuda. Jag gör mitt allra bästa!

 

Efter att vi hade fått i oss frukost hemma sturde vi bilen mot Subiaco - Subi Farmers Market. Vi strosade runt, provsmakade, suktade efter gottigheter och passade även på att handla lite frukt och grönt. 

 

 

I fredags mötte jag upp familjen på ett kafé för en kaffe/juice på Canvas. Ett supermysigt kafé som ligger i Fremantles Art Center (måste visa bilder någon gång). Vi drog sedan hem till deras lägenhet och åt lunch för att sedan ta tåget in till stan. Vi strosade runt lite i affärer (i det lilla utbud som Perth kan erbjuda) innan vi mötte upp Klara, Jossan och Agnes för en minikonsert med Vance Joy. Filippa kom även lite senare. Väldigt trevligt!

 

För övrigt har vi tjejer bokat biljetter till Vance Joys riktiga konsert i mars. Det ska bli himla mysigt! Dessutom är han ju lite halvsöt...

 

 

Efter att jag hade hängt med Lea hela onsdagen mötte jag upp la famila och tog med dem till Cottesloe Beach för en picknick lagom till solnedgången. Björnligan hade varit duktiga och fixat god mat och jag köpte med mig lite vin. Vi slog oss ner på en gräsplätt vid stranden och njöt av en fantastisk kväll. Lisa tyckte i och för sig kanske inte att det var så härligt alla gånger - fåglarna... De flög och hoppade runt oss och det var inte så populärt hos henne. Till slut hittade dem några andra att irritera.

 

 

 

År 1991 den 16e februari föddes lilla jag. Ja, tänk att jag har fått yttlerligare ett år på nacken. 24 år... Det låter nästan lite gammalt i mina öron, men det är väl bara för att jag börjar närma mig 25 och det är väl egentligen nästa milstolpe efter 20. Enligt mig i alla fall. Födelsedagsfirandet var väldigt bra. Jag började fira den redan på söndagen då vi tjejer var på The Beach Club i Cottesloe för lite drinkar. 

 

 

 

 

Vi i svenska klanen (som består av mig, Filippa, Klara och Jossan) har bestämt att vi alla ska ha var sin dag då vi får helt bestämma vad vi ska hitta på tillsammans. Vi kände det efter att vi hade varit här ett par månader att allt blev lite samma sak hela tiden. Vi jobbade under veckorna, träffades på något fik och på helgerna festade vi samt hängde på stranden. Allt gick för mycket på repeat helt enkelt. I fredags var det Filippas dag. 

 

Vi hade fått lite instruktioner sedan tidigare. Vi skulle befinna oss i stan runt 18.00, lite halvschysst klädda och redo för något som vi aldrig skulle kunna gissa vad det var. När vi möttes upp allihopa slängde Filippa fram ett gäng biljetter. Vi skulle gå på basket...! Det hade jag ALDRIG kunnat gissa! Så j*vla roligt! Speciellt eftersom jag aldrig har varit på basket tidigare. Den här kvällen var det Perth Wildcats som spelade mot ett lag ifrån Cairns. Hela stan var full av folk klädda just i rött (Wildcats färg), små som stora. 

 

 

Någon gång i veckan väljer jag att ställa klockan tidigare än vad jag egentligen behöver. Ibland för att åka till gymmet och ibland för att ta en pw eller löptur innan dagen börjar. Det är nog min favoritstund på hela dagen. När jag har ungefär en timma, helt för mig själv, för att ruska igång kropp och knopp. 

 

Visst, det kan kännas jobbigt när klockan ringer innan solen ens hunnit gå upp, men när det är så här vackert försvinner det jobbiga med en gång! Då njuter jag av livet till fullo. 

 

 

 

I onsdags var det dags för vår alldeles egna Jossan att fylla 21! Tjoohooo! Att fylla just 21 år här är väldigt stort. Egentligen vet jag inte riktigt varför, men jag har för mig att det var då dem fick köra bil, det var då dem fick köpa alkohol och så vidare. Nu har dessa gränser ändrats, men det är fortfarande like stort att fylla 21.

 

Jossan trodde att vi skulle åka ner till Little Creatures för att äta middag och drika gott, men när jag har hämtat upp Jossan och hennes kompis Jenny ifrån Sverige, drar vi fram en ögonbindel och vips så var vi på väg mot något helt annat.

 

Jossan var ganska smart av sig och kände av lite vart vi körde. Jag gjorde mitt bästa och körde då kors och tvärs, flera varv i rondellerna, omvägar med mera. ALLT för att hon inte skulle förstå vart vi var på väg. Ps, jag lyckades!

 

 

Till slut kommer vi fram till Floreat Beach. Ögonbindeln är fortfarande på. Väl på plats har Klara och Filippa dukat fram fint med picknick i form av sushi, frukt, nutella och lite andra godsaker. Självklart fyllde jag på med lite goda ostar och andra smaskiga tillbehör.  

 

 

Det var en riktigt fin kväll i trevliga vänners sällskap. Vi "timeade" in det riktigt bra med att få njuta av en fantastiskt fin solnedgång. Jag och Jenny sprang fram till stranden med kameran i högsta hugg i hopp om att hinna ta någon fin bild. Det går så himla fort från det att solen börjar gå ner tills den är borta. 

 

 

Uppdateringen/bloggandet har väl mer eller mindre varit under all kritik dem senaste veckorna. Ska jag vara ärlig så har jag knappt tänkt på det. Det är väl i och för sig bra för jag gör det här för min skull och det ni får se blir väl kanske lite som en bonus. Jag vet inte, men här kommer en liten uppdatering ifrån dem senaste dagarna.