Jag tokälskar min familj!
Tänk vad mycket man har fått av sin familj sedan man var liten, hur mycket som helst! Nu menar jag inte materiella saker som leksaker och så, utan framförallt all värme och kärlek som ens ger oss. Jag har alltid fått en hög dos av det ända sedan jag föddes.
Jag tror att det är väldigt lätt att ta sin familj för givet, att dem alltid kommer att finnas där. Jag måste erkänna att det har jag gjort ibland. Det är nog väldig lätt att göra det omedvetet. Jag vill att min familj alltid ska finnas där, för all tid och framtid, men tyvärr så får man inte alltid som man vill. Självklart så finns dem med mig nu under tiden jag är här i L.A, men inte på samma sätt som dem gjorde när jag bodde hemma i Sverige. Min familj består av min mamma, pappa, bror och syster. Jag uppskattar min familj mer och mer för var dag som går. Ett praktexempel på detta var gårdagen då jag var lite nere. Jag skickar ett sms till min kära pappa att jag var nere. Inte trodde jag att jag skulle få ett svar, utan jag ville mer bara att han skulle veta det. Bara någon minut senare får jag tillbaka ett svar - ”skype”. Det måste tilläggas att klockan var runt halv fem på morgonen hemma i Sverige! Så min älskade pappa gick upp, satte sig vid datorn, loggade in på Skype bara för att prata med MIG! Jag uppskattade det så otroligt mycket. Efter en stunds prat om allt möjligt kände jag mig mycket bättre.
I flera månader har jag varit inställd på att det kommer komma stunder då man känner sig som den mest ensamma tjej på denna jord, och igår var en sådan dag. Något som jag tycker är lite svårt, och som heller inte underlättar hemlängtan, är att jag bor i en familj som alltid har varandra runt omkring sig. Precis som min älskade familj hemma så står min värdfamilj varandra väldigt nära. Det gör ju att jag också vill ha min familj här hos mig. Jag kan säga att jag nästan hade kunnat göra vad som helst bara för att få en kram av dem, få känna deras närhet här och nu hos mig.
Kärlek mina damer och herrar
Nu till den superduperbraiga nyheten… Min familj, min mamma, pappa, bror och syster kommer hit till L.A. den 12 april!!! Hur grymt som helst! Jag hade tänkt att jag skulle beskriva hur glad jag blev när pappa berättade att de nu hade bokat flyg, men det går inte att sätta ord på det. Jag är mållös! Så det är bara att kämpa vidare, för jag SKA visa de L.A! Längtar oerhört mycket till dess. För varje dag som går så kommer vi en dag närmre dit, underbart!
Så till alla som läser den här bloggen, se till att ge er familj den kärlek dem förtjänar. Krama och pussa dem. Berätta hur mycket ni älskar dem! Bara så ni vet så är min familj den bästa i hela världen!
I'll see you soon then
Du är så jävla snygg att jag vill äta upp dig!
Saknar dig också såklart, jag ska försöka hitta någon dator med skype, men duvet, sånna där moderniheter är ingenting för mig... Ska fråga min ungdomliga man om detta!
PUSSKRAM <3
Min bästa tonårshäxa (ett litet tag till). Saknar du dom där odågorna, konstigt! Livet i LA verkar vara toppen, utom mornarna förstås. Kram