Nana Björnberg

Nja, det kan jag väl inte direkt påstå att det gör. Inte när det har med min sånginsats att göra. Idag åkte som sagt jag, Emilia och Caroline in till Downtown L.A. för att sjunga lite svenska julsånger. Vi skulle träffas hemma hos en av dem som var lite ansvarig över det hela. Det var bara att plugga in adressen i GPS:n, som jag för övrigt har med mig vart jag än åker, och köra mot Santa Monica. Det gick jättebra att köra dit, med ett litet undantag. Jag missade en avfart så vi fick ta en liten omväg, men det gick bra tillslut och vi hittade dit så det var ju lugna puckar.

Väl på plats i huset var det två kvinnor i 35-45årsåldern, svenska, som mötte upp oss. Den ena har bott här sedan 1987 och den andra kom hit till USA år 2000, så de har ju varit med ett tag om man jämför med oss. De välkomnade oss med öppna armar och var helt underbara! Vi snackade om allt möjligt. USA och dess galenheter, men inte minst så blev det väldigt mycket prat om Sverige och vår underbara mat vi har hemma. Vi fick flera tips om vart vi kan åka om vi vill ha vissa speciella svenska matvaror, så det är ju bara att planera in en dag då vi ska åka på Sverigematshopping. Efter ett tag kom det dit ytterligare en tjej, Rebecka, som visade sig komma ifrån Borås ursprungligen. Jag brister ut ”VA?! Gör du? Jag är från Ulricehamn!”. Tänk vad världen är liten. Haha!

Idag var ju första sångträffen och vi ska tydligen öva en gång i veckan, på söndagseftermiddagar. Jag ser verkligen fram emot detta! Det kommer bli grymt skoj! Jag ser redan fram emot nästa söndag för att få sjunga lite mer. Haha! Jag kanske kommer hem och är en sångtjej… Syftet med idag var att bestämma vilka låtar som vi ska ha med i Luciatåget och sjunga igenom de lite lätt så att hon som håller i det ska få en liten hake på vart vi ligger när det kommer till sång och så. Det var faktiskt lite småmysigt att stå i ett vardagsrum, i USA, och sjunga svenska julsånger. Själva Luciaframträdandet hålls främst på en julmarknad, dit det brukar komma runt 2500-3000 personer och där ska vi sjunga… SHIT! Haha! Nej men det ska verkligen bli skitskoj! Jag är taggad! Sedan så brukar det även bli lite lusseframträdande på andra svenska företag, och då får man till och med en liten slant för det. Underbart! Dessutom avslöjade dem att när det är själva Luciakröningen på julmarknaden, så brukar det vara en svensk kändis av något slag som håller i den. Coolt! De sade ett namn som de hade kanske på ”G”, men det får jag inte avslöja för inget var klart. Detta namn alltså, om det skulle bli den här personen, kommer jag att smälla av! Bokstavligt talat! Jag ska hålla alla ben jag har i hela kroppen! Spännande va?

Jag hade kunnat stanna kvar där hur länge som helst, för de två kvinnorna som häll i det var hur underbara som helst, men vi tackade så mycket för oss och körde tillbaka hemåt. Inga felkörningar, utan raka spåret hem.

Nu ikväll har jag ätit på Chronic Tacos med Emilia och Kristine. En rysk au pair kom även dit och ”joinade” oss. Vi började snacka med killen som antagligen är lite ansvarig för stället. Det ser ut som att han skulle kunna vara hämtad ifrån Miami eller L.A. Ink, för han är full av tatueringar och störtskön! Han frågade vart vi kom ifrån, och vi bara ”Sverige”. Då frågar han ”Hur mår du?” på SVENSKA…! Jag tappade nästan hakan! Det visade sig att han hade bott tillsammans med några svenskar uppe i Aspen (Colorado), så det var därför han kunde lite svenska ord och fraser.

Goa och glada drog vi fyra hem till mig för en liten filmkväll. Vi såg ”Because I said so”. En romantisk komedi, typisk brudfilm. En riktigt mysig sådan.

Brudarna åkte hem för ett tag sedan och jag ska nog snart sova. Fast först blir det nog lite Sex And The City om jag känner mig själv rätt…

Imorgon bitti (min tid) avslöjar jag vad jag ska göra under hela dagen imorgon. Den karamellen får ni allt suga på i några timmar. Se nu till att njut av det som är kvar av denna söndag, vilket är ganska många timmar. Så fortsättning följer...

En mysig dag på Marstrand i somras

I'll see you soon then