GLAD OCH LYCKLIG!
Förlåt om jag börjar detta inlägg med att svära (förlåt mormor, jag vet att du läser detta men jag vet också att du älskar mig för den jag är, så förhoppningsvis älskar du mig fortfarande efter detta), men fy faan vad glad jag blev idag! Den gladaste dagen sedan jag kom hit! Nyfikna på varför…?
Morgonen började faktiskt lite halvtufft med en gnutta hemlängtan men jag fick möjlighet att prata av mig, vilket var riktigt skönt! Emilia kom även till mig på morgonen för vi skulle åka ner till stranden och springa lite hade vi tänkt. Hurtiga skulle vi allt vara!
Emilia kom väl kanske hit vid 11 eller något sådant. Jag klädde på mig och så skulle vi dra oss ner mot stranden. När vi går mot bilen ropar postgubben en bit bort ”Är det någon av er som bor 4028?”, och det gör ju jag. Postgubben, som för övrigt var väldigt glad och trevlig, hade ett paket till mig som behövde signeras. Jag skriker ”Maybe it’s my skates!”. Han sa att det i alla fall var ett paket ifrån Sverige. Jag brister ut ”Emilia, it’s my skates!”. Så fort jag fick paketet slet jag upp det, och visst tusan var det ifrån Sverige! I paketet låg mina älskade, fula, äckliga, stinkiga men ändå störtcharmiga skridskor. Åhh, LYCKA! I paketet låg det även lite mer saker som jag hade beställt, nämligen tuggummi, lite kläder (bland annat min och Thures t-shirt ”Let’s go bananas”), flip flop, solglasögon och lite recept. Dessutom låg det två brev i, ett från min syster och ett från min bror. WIIIHOOOO! Ojoj, vad glad jag blev! Jag kunde inte stå där hur länge som helst, utan jag och Emilia skulle ju ner till stranden och springa, och det gjorde vi med.
När vi sedan kom hem fortsatte jag med att beundra mitt paket. Tårarna kom direkt! Speciellt när jag började läsa mina två brev från mina syskon. Jag är tydligen väldigt söt enligt Emilia när jag gråter. Inte många som är det. Haha! Jag kan knappt beskriva alltså hur glad jag blev! Ojoj, detta paket gjorde absolut min dag! Min halvtunga morgon var som bortblåst. Snacka om att känslorna spelar sina spratt mot mig.
Det fanns ytterligare en anledning till att jag blev superduperlycklig idag. Det var inte bara det som kom på posten idag till mig, utan jag fick även ett supermysigt kort. Kortet var ifrån min älskade vän Linda. Det är så typiskt att det kom just idag med tycker jag eftersom jag fick mina skridskor idag. Det var nämligen via konståkningen som jag och Linda lärde känna varandra. Så hade det inte varit för den sporten, hade vi inte känt varandra. Så tack konståkningen, en tusen tack Linda! Du är en grym brud och jag älskar dig av hela mitt hjärta! Linda, tror du att jag kunde hålla tårarna borta…? NEPP! Inte alls! Haha! Det är lika bra att ni vänjer er, nu för tiden börjar jag lipa väldigt lätt. Knasig är vad jag har gått och blivit. Så hoppas att ni fortfarande tycker om mig. Jag tycker i alla fall om er sjuukt mycket, men det har ni nog redan förstått. Jag älskar er!
Skridskohistoria DC
Tur att det kom fram :)
Du hade älskat mina nya fyspass jag har gjort i ordning, fan!
det tar vi när du kommer back home!
PUSS kärlek till dig
Välkommen in i familjen lipsill! Du vet väl att du inte behöver känna dig ensam på något sätt, eller!
Välkommen in i familjen lipsill. Du kan väl inte påstå att du känner dig ensam i den familjen. Morfar är ju nästan värst av alla. Tänk hur du ska bli när du är 91 år om det är så illa redan nu.
Puss och kram
Välkommen in i familjen lipsill. Du kan väl inte påstå att du känner dig ensam i den familjen. Morfar är ju nästan värst av alla. Tänk hur du ska bli när du är 91 år om det är så illa redan nu.
Puss och kram
Oj så det blev. Kan du inte ta bort några!
DC - Skridskohistoria ska även skrivas i L.A.
Linda - Fasiken var grymt det hade varit att vara med dig på dem! Pina de små jäklarna ifrån mig.
Häxmoster - Nej du, hur tusan ska detta gå...? Tack för det varma välkomnandet till vår familj.
