Nana Björnberg

Idag är det torsdag och solen skiner här i Los Angeles. Ovanligt? Nej, faktiskt inte. Däremot så är det inte sol från morgon till kväll här, utan solen brukar komma fram någon gång på förmiddagen. Det brukar också vara så att det är soligt uppe hos mig (området där jag bor i ligger ganska högt upp), men om man drar sig ner mot havet så är det disigt. Som tur är så brukar det spricka upp lite senare på dagen.

Hur gick det då med min förhoppning om att få en bra nattsömn? Åt skogen! Jag låg och var helt speedad när jag skulle sova. Hur jobbigt som helst! Ibland förstår jag mig inte på mig själv! Jag hade ju inte direkt sovit så många timmar natten innan så därför trodde jag att jag skulle sova som en stock (stocken Malin, fattar du? Haha!) men så blev det inte. Jag låg bara och vred och vände på mig i sängen. Tillslut tröttnade jag och gick till badrummet för att tvätta ansiktet. Huvudet, eller hjärnfabriken som man också skulle kunna kalla den, jobbade på högvarv. För att få ur alla tankar i huvudet testade jag att skriva ner dem, och det funkade faktiskt lite grann. Jag blev väl inte jättemycket tröttare, men det var i alla fall ett steg i rätt riktning. Dessutom kände jag lite press på att jag var tvungen att somna, för alarmet skulle ju ringa vid 3.50…

Tillslut somnade jag. Klockan var nog nästan två, så det blev ju inte alls många timmars sömn. Vaknade med ont i halsen och trött som bara den, men det var bara upp och hoppa och gilla läget. Sätta sig i bilen, köra till ishallen, sova under tiden dottern tränade, köra hem, köra barnen till skolan och sedan hem.

Nu sitter jag här med en kopp te och väntar på att min kära dalmås ska komma. Vi tänkte ha lite frukostmys. Får dock se hur mycket mys det blir, magen spelar mig ett spratt idag. Det är härligt ändå att få lite sällskap. Jag måste nämligen hålla mig hemma de första timmarna idag eftersom det kommer några som ska byta ut vissa dörrar här i huset.

Nu kom hon, så nu blir det göttigött!

I'll see you soon then