Nana Björnberg

Ännu en natt med lite sömn. Jag som verkligen trodde att jag skulle kunna sova riktigt bra i natt, men så blev inte fallet. Jag blev aldrig trött! Det var inte för att jag låg och tänkte på allt som händer och sker, eller allt som jag inte få ta del av, som det annars brukar vara, utan i natt var jag helt enkelt inte trött. Det här med att sova lite början nästan bli en vana, och det börjar göra mig lite orolig. Visst, jag klara mig i regel ganska bra på lite sömn, men då är det under en kortare tid. Nu pratar vi om ett år här. Hur ska jag klara detta år om jag inte lär mig att sova…? Nej, ikväll ska jag nog testa ett av de sömnpillren mamma skickade med som jag kunde ta i nödfall, och detta känns som ett nödfall.

Följden av nattens minisömn var att jag valde att sova i bilen, istället för att träna, under tiden som dottern hade sin träning i morses. Det fanns ingen chans att jag skulle ge mig in på ett tufft pass i gymmet med toklite sömn i bagaget. I bilen lyckades jag allt sova ett tag, vilket var hur skönt som helst. Även om bilen inte är det bekvämaste stället att sova på, så är det bättre än ingenting alls.

När jag sedan kom hem hade jag tänkt att jag skulle vila lite, förhoppningsvis sova, men det ville sig heller inte. Istället blev det till att fixa lite frukost och på med två avsnitt ur min älskade box Sex And The City. Idag för första gången jag grät till Sex And The City, pinsamt! Haha! Känslofyllda Nana var i farten. Jag vet inte riktigt varför, men tårarna bara kom. Antagligen så var det väl för att det tog slut mellan två personer som älskar varandra hur mycket som helst. För mig gör det ont att se två personer som borde vara tillsammans för resten av livet, men så händer det någonting som tyvärr gör att det inte funkar längre. Hur ska det då gå för oss andra, som inte har någon? Kommer vi kunna få det att funka? Jag vet att detta är en tv-serie men den har verkligen krupit in i mig. Jag sätter mig in i karaktärerna så himla mycket att det nästintill är lite läskigt, men jag kan inte hjälpa det. De är så underbara!

Nu hade jag tänkt åka till matbutiken och handla lite saker som behövdes. Efter det hade jag tänkt kompensera för morgonens missade träning. Får se vad det blir, men antagligen en powerwalk nere vid stranden. Jag får heller inte glömma att tanka!

Klockan är bara halv tio nu på morgonen, så jag har hela dagen framför mig. Eller, hela och hela är väl kanske inte riktigt korrekt, men fram till halv fyra i alla fall. Jag undrar hur trött jag kommer vara sedan…

I'll see you soon then