En helt vanlig söndag
Då
Söndag - den dagen som jag brukade ha söndagsångest. Det var tragiskt att veta, och känna i hela kroppen, att helgen snart skulle gå mot sitt slut och att det vankades jobb istället för massa roligheter. Ändå trivdes jag otroligt bra på mitt förra jobb, dagis. Själva grejen att ha helg, kommer man aldrig få nog av!
Lot Twenty
Nu
Söndag - den dagen då man försöker göra det allra bästa av dagen, från morgon till kväll. Jag och Jossan jobbade några timmar på förmiddagen innan vi mötte upp Klara inne i stan för en lunch. Lunch och lunch kanske man inte kan kalla det direkt, men en omgång Salted Caramel Pancakes tackar man inte nej till på Gordon St Garage. Väldigt belåtna traskade vi vidare mot Perth Up Market - trodde vi... Det visade sig att den marknaden låg på ett helt annat ställe så vi hoppade in på Lot Twenty och tog ett glas istället för att bli besvikna. Ett riktigt schysst ställe där de hade dem sötaste och mysigaste båsen som man kunde krypa upp i. Dessutom föll jag pladask för deras inredning!
Badrumsdetaljer - älskar det!
EXAKT så här vill jag ha det när jag blir äldre! Möter upp en god vän, tar av mig skorna, kryper upp i ett mysigt bås, beställer in ett glas och pratar om livet. Dessa två är förebilder för mig utan att ens veta om det.
Ett friskt och "krispigt" glas vitt med två härliga svenska tjejer - vad mer kan man begära.
Cottesloe Beach
Dessa väderomslagningar vi har! Ena dagen har vi världens ruskväder! Ni vet, den här riktigt råa höstkänslan. Nästa dag har vi över 30 grader och strålande sol. Visst är det härligt med variation?! Det var vår helg vädermässigt. Super i lördags och botten i söndags, men vad gör det när man vet att sommaren är på ingång inom ganska snar framtid.
I lördags möttes jag och Jossan upp på gymmet på morgonen, som varje helg. Jag älskar det! Vi skyndade oss sedan hem och bytte från träningskläder till bikini. Vi hoppade på bussen, därefter tåget och sedan var vi framme vid härliga Cottesloe Beach!
Det var fullt med folk, i alla åldrar, vi lade ut våra handdukar och lät solen kyssa våra kroppar. Underbart! Speciellt eftersom det var över ett år sedan jag sist hade sommar. Vi solade, badade, läste tidning och bok - bara var! Äntligen har jag läst de första sidorna ur The Golden Year som jag fick av MalleC innan jag flyttade hit till Perth. Tack äskling!
Efter några timmar traskade vi upp till John St Café och åt en supergod lunch! Självklart blev det efterrätt på det - Persian Love Cake - min nya favorit! John St Café är verkligen ett nytt smultronställe. Jättemysigt och med väldigt trevlig personal. Hit kommer jag komma fler gånger i sommar.
Tokälskar den blåa färgen!
Tack Cottesloe för den här underbara dagen - vi ses snart igen!
B A L I
Ja, vad ska jag egentligen säga om Bali...? Hur ska jag, med ord, kunna förklara hur bra vi hade det och hur vackert det var?! Enkelt sagt, det går inte. Jag landade hemma i Perth måndag natt. Det tog kanske en timma att ta sig igenom säkerhetskontrollerna för att sedan hoppa in i en taxi. Det var bara till att åka hem, byta packningen i min lilla rosa resväska, sova lite drygt en timma för att sedan åka tillbaka till flygplatsen tidigt tisdag morgon. Men vad gjorde det att bara sova någon timma, när jag möttes av ett paradis.
Den här vackra utsikten hade vi dagligen till frukostbuffén - UNDERBART!
Deras offergåvor till gudarna. Dessa låg överallt på gatorna och fanns på alla platser du kan tänka dig.
Sanur Beach
Memory
Resan bestod mestadels av att bara koppla av och njuta av allt det härliga. Vilket inte var så svårt. Vi tog en dagsutflykt till Lembongan; en ö en halvtimmas båtresa utanför Sanur (staden vi bodde i). När vi kom fram delade vi en taxi med ett holländskt par och hamnade vid en strand som var bra för snorkling. Det fanns inte så mycket mer runt omkring, så vi tog taxin till ett annat ställe - Dream Beach. Det var verkligen ett drömställe! Det var otroligt vackert! Ett riktigt smultronställe! Uppe på klipporna låg ett supermysigt hotell där man kunde hyra små och söta bungalows och där de även hade restaurang och pool. Att få bada i poolen uppe på klipporna med den fina utsikten var superhärligt! Vattnet i havet var väldigt klart och fint, men vågorna var lite för stora för att bada. Vi hängde mest vid poolen. Enklast så när man har småbarn med sig. Lea och jag var i poolen så gott som hela dagen. På eftermiddagen tog vi båten tillbaka till Sanur efter en fantastisk dag!
Urgulliga bungalows!
Dream Beach
Restaurangens utsikt.
"Swing it magistern, swing it"
Tack Lembongan för denna fantastiska dag!
Ett stort tack för en underbar semester!
6 dagar i Sverige 2.0
Dagarna i Sverige var verkligen hur bra som helst! Kunde inte blivit bättre. Jag hann med att träffa väldigt mycket härligt folk. Människor jag bryr mig, från topp till tå. (Och som förhoppningsvis bryr sig om mig tillbaka... Hehe!)
De hade en hel del äpplen hemma ifrån deras egna träd så jag bakade en sjuhelsikes massa muffins! Och vet ni vad? De smakade himmelskt gott! Stek äpplena i smör, kanel och socker. Blanda med vanlig naturell muffinssmet och klicka ut i formar. Avsluta med att strö över lite crumble (smuldeg) innan du skjutsar in dem i ugnen. Grädda dem gyllenbruna och njut.
Nana, hon kan hon.
Begravning.
Solen sken så vackert i Årjäng. Farmor hade beställt riktigt fint sensommarväder.
Begravningskvällen avslutades med grill hos min faster. Att rasta hunden blir mycket roligare med ett glas vin.
Mamma, pappa och jag älskar att äta/fika ute i naturen och detta var något jag ville hinna med under min vistelse i Sverige. Vi packade picknickkorgen med lite olika gottigheter och tog med oss en engångsgrill och styrde bilen mot den vackra Marbäcksviken. Självklart fick Cosmos följa med. Engångsgrillen var inte riktigt med på våra noter, men allt går att lösa med lite tändvätska. Grilladkorv med bulgursallad och yoghurtsås lyckades vi få ihop till lunch. Visst smakar allt mycket bättre om det äts ute i naturen? Det står i alla fall jag fast vid.
Tack alla för dessa fantastiska dagar!
Subiaco - Farmers Market
Helgerna är väl något som vi alltid har levt för. Oavsett om du har jobbat eller inte. Just själva ordet helg har en härlig klang kring sig och alla ser fram emot den! Själv har jag har alltid längtat efter helgen! När man gick i skolan längtade man efter lördag och söndag bara just för att det inte var någon skola under dem dagarna. När man sedan började jobba, var man oftast ledig under helgen. Förutom under alla dem år som jag har extrajobbat på kaféer... Även om du kanske har jobbat en hel dag under helgen, är du fortfarande lika sugen på att hitta på något roligt under helgen.
För några helger sedan var jag, Jossan och Filippa i Subiaco på deras farmers market. Jag ÄLSKAR allt som har med marknader att göra! Grönsaker och frukter i alla dess färger, bröd, bakverk, sötsaker, spännande drycker, matsånd och ibland hantverk - ja allt möjligt helt enkelt!
Inget kommer nog aldrig någonsin slå den farmers marketen som jag och Malin sprang på i San Fransisco, men Subiaco's var ändå helt okej. Jag, Jossan och Filippa köpte var sin färskpressad juice och traskade runt bland alla stånd. Sedan slank även en nutellacrêpe ner och rundan kunde ju inte avslutas innan jag hade köpt med mig lite olika macarones ifrån den franska killen som brukar stå inne i stan. I'm hooked! Dem är så j*vla goda!
V.A.C.K.E.R.T
Hur vackra är inte morötterna?! Det är så här jag drömmer om att kunna gå och handla mina råvaror - på en farmers market. Än så länge har detta konceptet inte slagit igenom i Sverige, men kanske så småningom. Fram tills dess får jag väl leva på de platser i världen där det är vanligt.
Ett mål jag har, eller det kanske mer är en rolig grej, är att jag ska försöka besöka de flesta farmers markets som finns i områdena kring där vi bor i Perth. Än så länge har jag bara varit på två, så jag har några att beta av under det närmsta året.
Vad jag älskar helg - den är helig! (Nu lät jag nästan lite religiös...)
Tre nyanser av fridfullhet
Vi människor stressar något kopiöst mycket fram och tillbaka, i såväl arbetet som under vår fritid. Vi strävar ständigt efter att alltid bli bättre. Jag hör verkligen till den gruppen, och det har jag nog (tyvärr) gjort större delen av mitt liv. I skolan hade jag höga krav på mig själv. Så höga att min klassföreståndare, som var en oerhört klok man, sade till mig att jag behövde lugna ner mig. Kraven på mig själv var även höga i mina idrottsaktiviteter. Det var inte ovanligt att mina tankar låste mig i min fysiska prestation. Jag tror att det är viktigt att vi försöker hitta harmoni och frid i vår själ för att vi ska orka leva ett bra liv. Hur vi ska lyckas göra det, är upp till var och en av oss. Vi är alla olika. Själv har jag mina egna sätt att försöka hamna i balans med mig själv.
Ni som känner mig väl vet att jag älskar havet! Jag har till och med ett ankare tatuerat på min vänstra arm för att hylla havet och dess härlighet. Det är vid havet som jag mår som allra bäst. Oavsett om det är vid havet hemma i Sverige, eller här hemma i Perth. Jag drömmer om att en dag ha ett litet mysigt skärgådshus där mina tankar kan få dansa fritt och där jag kan få umgås med nära och kära. Havet har en viss förmåga att få mig att känna mig i harmoni med mig själv och med världen vi lever i.
Running is cheaper than therapy.
Ytterligare en sak som är full av fridfullhet för min själ är löpning. Det är just i löparspåret som jag rensar mina tankar bäst. Det är verkligen som ovanstående ord påstår, "running is cheaper than therapy". Det finns inget bättre sätt att ruska av sig en dålig dag eller tråkiga tankar, än att ge sig ut på en löprunda. Den behöver inte vara snabb, den behöver inte vara lång, utan bara alldeles lagom.
Nu när jag var hemma i Sverige, vaknade jag redan vid 05.00 första morgonen och var pigg..! När klockan hade slagit 06.00 snörade jag på mig löparskorna och gav mig upp till älskade Lassalyckan i Ulricehamn. Där betade jag av femman i den härliga svenska höstluften. Det var balsam för själen det. Tack mamma och pappa för att ni har fått mig att älska idrott!
Den sista bilden är ifrån älskade farmors begravning. Bilden i sig är väl kanske inte så bra; inga vidare skärpa, men jag älskar hur ljuset strålar ner över farmor där hon vilar så skönt. Det är som att hennes själ sugs upp bland solstrålarna, upp till himlen. Nu är hon på en fridfull plats.
Glöm inte att finna ro i dig själv<3
6 dagar i Sverige
Så fort jag fick veta att farmor hade gått bort, bokade vi en hemresa till mig. Det var inget tvång att jag behövde komma hem och vara med, men det hade känts tomt och konstigt att inte vara med på hennes begravning. 6 underbara dagar var vad jag hade hemma i Sverige, måndag till söndag. 6 dagar kan låta kort, men det var perfekt. Jag hade gott om tid att umgås med de flesta nära och kära, såväl familj och släkt, som mina närmsta vänner.
Veckan bestod av någon lunch, någon fika, besök på dagis, löprundor, grill ute i Marbäcksviken och en hel del mys med familj och vänner. Jag hade inte kunnat fått bättre dagar. Speciellt inte när jag lyckades pricka in en underbar sensommarvecka med temperaturer runt 20 grader varje dag!
Farmors begravning var något av det finaste och vackraste jag varit med om. Begravningar är jobbiga, men jag tycker också att dem är väldigt fina. Du samlas med människor, på grund av en tråkig anledning, men du har otroligt fina minnen som du delar med dessa personer. Du skrattar och gråter om vartannat. Det var strålande sol och ljuset sken in så vackert i den vita ljusa kyrkan i Årjäng (Värmland). Det var väldigt många människor där för att vara en gammal människas begravning. Det var fullt med vackra blomsterarrangemang längst framme i kyrkan. Speciellt fullt med rosa vackra blommor som farmor hade älskat! Det var fin musik och vi fick ett väldigt vackert avslut med farmor. Kvällen avslutade vi sedan ute hos min faster i deras sommarstuga, med lite grill, vin och massa "tjöt". Det var extra roligt att träffa pappas kusiner ifrån Stockholm, som jag kanske inte har träffat på 20 år. Väldigt roliga och härliga människor!
På lördagen blev det lugn förfest tillsammans med mina resekompisar Sofie och Malin. Sedan kom även Linnéa ifrån Norge förbi en sväng. Vi drack och åt gott, pratade ikapp missad tid och bara hade det så bra! Sofie och jag avslutade kvällen med att snabbt byta om och traska ner till ett väldigt varmt XoY. Där var vi knappt en timma innan vi svettades alldeles för mycket för att vara kvar.
Sista dagen, söndagen, avslutades med en lunch ute i solen med släkten innan mamma och pappa släppte av mig på Landvetter. Jag hade inte räknat med att det skulle bli tufft och jobbigt att flyga hem igen, men det blir väl så när man inser hur bra människor man har i sitt liv. Tack för allt!
I skrivandes stund sitter jag på Bali. Hit flög jag med min andra svenska familj, efter bara någon timmas sömn efter att jag hade landat i Perth igen. Bilder ifrån de senaste veckorna kommer.
21-08-2014
"Godhjärtade farmor, nu har du förflyttat dig till ett annat ställe. Det är inte så långt bort, bara till himlen. Du är precis ovanför mig och jag känner din närhet. Du har alltid en positiv syn på saker och ting och tror aldrig något ont om någon. Du sätter alla före dig själv. Mer osjälvisk människa får man leta efter. Tack för alla fickpengar som jag fortfarande fick när jag var 23 år. Hoppas du har det bra och hälsa farfar ifrån mig. Jag älskar dig, du bullbakande krutkärring."
Det stycket är hämtat ifrån mitt Instagramkonto. Jag har ett ställe, ett ställe som bara är mitt, som jag går till när jag behöver vara själv och bara tänka. Det var just där som jag skrev texten, sittandes i solnedgången. Det har nu gått 12 dagar sedan du valde att lämna jorden. I och för sig har du väl inte lämnat jorden på riktigt, för du är i himlen, precis ovanför mig, så du är fortfarande kvar bland oss.
Solnedgången vid klipporna, mitt egna ställe. Oerhört fridfullt och vackert. Det är här jag rensar mina tankar.
Jag är oerhört stolt och glad att ha haft just dig som farmor. Även om vi alltid har bott ganska långt ifrån varandra, så har jag alltid känt din närhet. Du ringde väldigt ofta hem till oss, och speciellt i samband med att vi skulle sitta ner och äta middag. Vid varje tillfälle som vi hälsade på dig fick vi en fickpeng av dig och du sa alltid samma sak, varje gång: "Det är inte så mycket, men den dagen då jag vinner lite pengar och blir rik då ska ni få mer". Jag och mina syskon har alltid varit dem små barnbarnen så det var kanske därför som vi fortfarande fick fickpeng, även om vi var vuxna. Senast bara för några månader sedan.
Varje gång vi var uppe och hälsade på hade du alltid sparat några extra damtidningar till mig, där jag kunde läsa om det kungliga skvallret: "Nana, inne på mitt nattduksbord ligger några nya damtidingar om du vill läsa lite". Jag bläddrade också igenom dina Allerstidningar för att leta efter nya recept och i dem hade du redan löst de flesta korsord. För att lösa korsord, det var du en riktig hejare på!
Det sägs att det är bra att börja läsa tidigt, även om det är skvallertidningar.
Mildred Nilsson, min farmor, hade alltid en positiv inställning till livet. Jag kommer ihåg när jag berättade för dig farmor att jag skulle flytta till USA och jobba som au pair. Du var väldigt positiv till det och tyckte att jag gjorde helt rätt som gav mig ut i världen. Det kändes som att du också såg fram emot det, lika mycket som jag gjorde. Under den här perioden brevväxlade vi och du sa alltid att du fortfarande hade kvar breven. Mamma överraskade mig igår med att ge mig alla mina gamla brev. Dem hade mamma hittat när hon och pappa var uppe och städade ur farmors lägenhet. Farmor, du var lika positiv den här gången när jag skulle åka iväg till Australien, även om du kanske tyckte att det var lite långt bort. Men oj vad du frågade mycket och ville veta allt om mitt nya äventyr.
Jag kommer alltid bära med dig farmor. Du har fått mig att inse att livet blir mycket roligare om du har en positiv inställning och att det är viktigt att ge alla människor en ärlig chans. För du trodde alltid det bästa om alla. Det var aldrig några problem med dig farmor och du klagade aldrig! Det var aldrig synd om dig, utan det var mer synd om dina granntanter som hade det tufft. Att vara självisk existerade nog inte i din värld, för det har du aldrig varit. Samtidigt var du inte rädd för att säga ifrån om det var något som inte var okej eller att det var något som var orättvist. Du är en riktig förebild!
Någon dag efter jag hade fått beskedet om att du hade gått bort, tog jag med mig en av mina favoritböcker, Liza Marklunds Nobels Testamente, ner till bryggan för att bara få vara själv. Rätt som det är dyker det upp tre delfiner...! Det var som att du farmor ville berätta att du har det bra och att du är på en fridfull plats. Jag kände mig lugn och harmonisk när jag gick därifrån.
Just beskrivningen av min farmor, "den bullbakande krutkärringen", kom min kusin på, och det finns faktiskt inget bättre sätt att beskriva dig på. Jag älskar dig<3
