Nana Björnberg

Igår kväll hade jag en lugn hemmakväll med hunden och papegojan som sällskap. Efter att ajg kommit hem ifrån kontoret, kokade jag mig lite rågflingegröt med banan i (MUMMA) och sedan blev det en långpromenad fram och tillbaka till Blockbuster för att hyra film. Det finns nästan inga gatulampor här där jag bor, så man ser ju knappt någonting! Tur att jag har alla bilar som lyser upp vägen för mig.

Se Karate Kid! Underbar film!

Det var faktiskt ganska varmt igår kväll när jag var ute och traskade. Det kan ha berott på att jag promenerade ganska fort, men ändå. Det gick att gå i linne och trekvartsbyxor. Jag fick nästan lite sommarkänsla.

På vägen upp till Blockbuster är det en kvinna som stannar bilen, vevar ner rutan och frågar: ”Fryser du inte”. Haha! Detta skulle aldrig hända i Sverige att någon stannar för att fråga någon helt främmande människor om något sådant. Gulligt av henne. Jag var hur varm som helst! Gick ju där och svettades… Fräsch brud!

I'll see you soon then

Då har man gjort comeback på gymmet! Fan vad skönt det var! Jag har längtat efter det. Jag har inte varit där på flera veckor. I början var jag sjuk, sedan kom Hannah och Amanda och eftersom att det strulade med deras bagage i början blev det helt enkelt inte av, efter det har jag mått dåligt, men idag så! Grymt skönt! Jag fick med mig Emilia på ett Turbo Kickspass och jag svettades lika mycket som vanligt. Haha!

Det gick bra att sova själv i natt. Tur är ju det att jag har vant mig lite vid att sova själv. Jag sover inte inne i huset, utan har ett eget rum som ligger på änden av garaget. Det är nästan som att jag har min egna lilla ”lägenhet”. Haha!

Äntligen har Britney Spears nya låt ”Hold it against me” kommti ut på Youtube. Jag kan väl inte påstå att jag är något större fan av henne, men den här låten, den är allt bra den! Du blir grymt festsugen av den! I alla fall jag…

Om lite drygt en timme bär det av till min värdpappas kontor för att leka receptionist. Haha! Nej, leka ska jag väl inte göra, det är ju väldigt seriöst. Ikväll blir det nog lugnt för min del. Jag funderar på att hyra någon bra film och inte göra något mer.

Casue you feel like paradise

I need a vacation tonight

So if I say I need you body now

Would you hold it against me

I'll see you soon then

Det är låten ifrån en av de klassiska filmerna som jag diggar – Dirty Dancing. Den är så himla söt! Jag blev riktigt sugen på att se den, men den har jag hemma i Sverige så jag får väl hyra den någon dag nu till veckan… Jag älskar repliken: ”No daddy puts Baby in the corner”. Man ska alltid visa vem man är och våga ta för sig. Det är nu eller aldrig. Eller kanske inte riktigt, men varför vänta?

Dagen har varit väldigt lugn där det är jag som har stått i fokus.  Det lät i och för sig ganska egoistiskt, men det har varit en härlig dag med tid för mig själv. Jag körde dottern i morses till hennes sista träning innan avresa för Berlin. Till skillnad från alla andra gånger kunde jag tyvärr inte sova i bilen, jag var för pigg. Det slutade med att jag åkte till Starbucks, köpte med mig frukost och satt sedan utanför ishallen och myste tillsammans med Ryan Seacrest på radion. Haha!

Jag har tagit mig en riktigt skön springtur idag. Jag tror att jag kommer in i perioder då jag antingen tycker om att springa eller så är det raka motsatsen. Just nu är jag nog i en mellanperiod. Jag vill mer än jag har kraft till. Det var grymt jobbigt, men jag höll ut och sprang hela rundan. Det tyckte jag var riktigt duktigt. Vill man ha resultat så måste man ju kämpa, och det ska jag göra! Jag vill ju springa ett maraton någon gång i mitt liv, så det är ju lika bra att träna på. Haha! Jag försökte skypa med Malin när jag kom tillbaka men det funkade inte. Tråkigt!

Vid lunchtid hängde jag med min värdfamilj till flygplatsen, släppte av dem och körde sedan hem. Jag hade tänkt att jag skulle ta mig tid och gå till matbutiken och handla det som behövdes inför kvällens middag med tjejerna, men det orkade jag inte. Bajshuvudvärk gjorde det ju inte direkt bättre. Istället satte jag mig vid datorn (ovanligt…). Haha! Det blev skype med pappa och Stas. Ojoj, vad jag längtar efter min familj och mina brudar!

Kvällen har varit väldigt mysig! Jag lagade kanongod mat. Det blev kycklingwok (ifrån scratch) och fullkornspasta. Äntligen fick jag äta riktig pasta! Jag är överlycklig! Det är nog det godaste jag ätit här i USA och så är det jag som har gjort det själv. Duktigt Nana! Sällskapet var kanon: Kristine, Emilia, Carro och Sofia. Vi brudar passar på att utnyttja att jag är ensam hemma denna vecka och det gillar jag.

Nu är jag skittrött och ska snart sova. Första natten själv hemma… Jag taggar inför morgondagens comeback på gymmet. Turbo kick är det som står på schemat. Imorgon ska jag även till kontoret, vilket jag inte ser fram emot så mycket… Tur då att det bara är fyra timmar.

I'll see you soon then

Jag älskar minnen! Jag är nog heller inte ensam om det, utan de flesta gör nog det. Det är dem som förgyller min dag. Ibland då jag har en kass dag här borta i USA, eller vart jag än befinner mig i världen, brukar jag tänka tillbaka på vad jag har fått vara med om. Det finns så många minner som gör mig glad. Jag vet inte vart jag ska börja…

Nu är det nytt år, 2011, och det tycker jag känns jättekonstigt. Jag brukar i och för sig känna så varje gång vi förflyttar oss ett år framåt. Ena stunden är det 2010, nästa är det 2011. 2010 är ett år fullproppat med minnen!

London i januari med engelska C. Där kom jag otroligt nära Malin och Stas!

Mallorca i april med världens underbaraste brud! Oförglömligt! <3

Den 26 maj var det dags för en vacker bal på slottet…

28 maj var nog en av de galnaste dagarna i mitt liv – STUDENTEN!

2 juni åkte jag och min klass till Alanya för en galen studentresa…

Midsommar i Halmstad med de grymmaste brudarna!

16 augusti gick planet till USA.

Detta var några av mina största händelser under 2010. Självklart finns det fler, men jag kan ju inte visa allt just nu och vissa saker vill jag inte ens dela med mig utan de finns kvar i mitt minne. Tänk bara på alla fester och grillkvällar. Ojoj, vilka minnen jag har där ifrån. Jag ser fram emot 2011. Det kommer bli ett år utan dess like. Jag känner det på mig. Nu kööör vi!

I'll see you soon then

Cammarano Law Group, this is Nana. How can I help you?

Ajemen, det är vad jag har sagt idag ex antal gånger. Jag har hjälpt min värdpappa på hans advokatfirma idag igen. Jag börjar faktiskt känna mig riktigt bekväm vid att svara i telefon. Det är fortfarande lite svårt att höra vad vissa säger när de pratar väldigt otydligt och för fort. Då hänger inte Nana riktigt med, men då ber hon dem snällt att ta det en gång till. Haha!

Imorgon åker min värdfamilj bort till Berlin för att dottern och hennes team ska delta på en konståkningstävling där. Jag tycker att det är skitcoolt att de ska få åka hela vägen dit! Familjen passar på att hänga med dit för lite semester och se vad Berlin har att erbjuda. De är väldigt intresserade av historia så jag tror att de kommer ha de riktigt bra. Under tiden familjen är bortrest kommer jag hjälpa min värdpappa på hans kontor med att svara i telefon, så tyvärr är jag inte helt ledig men jag har fortfarande mycket fritid. Jag kommer befinna mig på kontoret 13.30-17.30 och sedan är jag fri! Dessutom ska jag bara vara där onsdag till fredag den här veckan.

Familjen kommer tillbaka på nästa måndag. Jag ska alltså sova själv i detta hus i en hel vecka. Snacka om vuxenpoäng! Jag säger som Madde sade ”Tur att inte huset är så stort”. Haha! Det hade ju vart rena mardrömmen om huset hade varit megastort. Då hade jag nog bara legat och lyssnat efter ljud när jag ska sova och inbilla mig att jag hör saker jämnt och ständigt. Tur är väl det att jag har vant mig vid att sova ensam ute i mitt ”hus”. Jag kanske ska släppa på gränserna och låta hunden sova med mig där ute. Då har jag någon som kan varna mig om det skulle komma någon liten buse.

I'll see you soon then

KEPS!

Ända sedan jag var på baseballmatchen i början av min tid här i USA, har jag velat ha en Dodgerkeps. Jag har alltid tyckt att jag har sett lite smådum ut i keps, men jag har nog kommit över det. Det kanske är kepsen som gör det; har man rätt keps så är det kanske inte så illa. Haha!

Ungefär vid lunchtid kom Madde och Kristine hit och vi åkte ner till South Coast Plaza för lite shopping. Jag har lite saker jag behöver handla, så det skulle inte bli så mycket spontanshopping för min del. När jag säger så brukar det sluta med att jag kommer hem med sjuttioelva kassar…

Jag är lite stolt över mig själv. Jag gjorde bara ett spontaninköp idag. Det är nästan så att jag får känna på min panna för att se så att jag inte har feber… Nej, jag är helt frisk. Eller kanske inte frisk på det sättet, men jag mår inte dåligt i alla fall. Jag blev helt kär i den här handväskan som jag såg på H&M. Den är perfekt till sommaren!

Vi satte oss ner på en fin restaurang för lite gött käk och sedan kom även Emilia och Carro dit. Vi gick runt där nere och tittade lite här och där. Förutom min skitsnygga keps (jag diggar den) köpte jag även en snygg och stor sportbag ifrån Nike. Jag tycker ju att det är lite småskoj med färg (det gör allt lite roligare) men de hade den bara i svart, så det fick bli en stilren sportbag.

Sedan var jag, Madde och Kristine tvungna att åka hem för Madde skulle ha au pairmöte. När jag kom hem satt familjen och åt middag och jag gick ut till mig för att se klart på Sex And The City 2 som jag påbörjade i veckan. Älskar den filmen! Älskar den första! Älskar boxen! ÄLSKAR SEX AND THE CITY! Haha!

I'll see you soon then

Ajemen, igår var det en go dag. Den började med en powerwalk för att rensa huvudet lite, vilket var hur skönt som helst! Sedan satt jag mest vid datorn fram tills det att Carro och Emilia kom och hämtade upp mig. Vi körde vidare till Kristines hus för att hämta upp henne och sedan bar det av mot Maddes hus…

Hoppsan och så åkte Emilias baklucka upp!

Maddes hus säger jag bara… Hur coolt som helst! Husets förra ägare var Jennifer Lopez och Marc Anthony. Det är sant! Jag skojar inte! Vi fyra var i chock när vi satt utanför deras grind/staket och väntade på henne. Sedan åkte vi till Hard Rock Café för lite götte!

Hard Rock Café, jag älskar det stället! Skitcoolt! Jag har inte vart på så många av deras restauranger, men till skillnad ifrån de andra så kunde man se in i köket på det i Hollywood. Vår servitris, Alex, hon var ju hur cool som helst! Henne gillade jag skarpt! Jättetrevlig och glad, precis som en servitris på Hard Rock Café ska vara.

Självklart blev det Famous Fajitas, men tråkigt nog var kycklingen inte alls god, så det var en liten form av besvikelse! Det blev vegetariska istället men det var gött det med.

Ett besök på Hard Rock Café innebär ju dessutom efterrätt. Haha! Precis som alltid, en Hot Fudge Brownie Sundae. Servitrisen sade det att de är ganska stora så ni kan dela, men ack ack, jag skulle ha en egen, trots att jag var proppmätt. Det är grädde på en sådan och jag gillar INNTE grädde, så jag frågade om man kunde få lite extra glass istället. Hon sade nej, men en sådan skulle vi allt ha ändå. Hon trodde inte att jag skulle äta upp den själv, så bara för det sade hon att hon skulle ge mig en extra stor portion BARA för att se om jag kunde äta upp den själv. Haha! Sicken utmaning tänkte jag…

Det tog ett jädra tag att få i sig den efterrätten. Jag var ju redan trött när jag började äta och då att äta en extra stor portion tog emot ganska mycket. Sportmänniska som jag är slutade jag den bara för att hon inte trodde att jag kunde äta hela. Ibland är jag smart… Jag mådde inte så bra efteråt. Undra varför? Haha!

Vi drog sedan vidare hem till Maddes hus för lite filmkväll. Vi hyrde Step Up 3, men jag tyckte inte att den var så jättebra. Visst var de duktiga, och jag blir alltid imponerad av de som kan dansa så, men de hade så mycket specialeffekter att filmen kändes som et tv-spel som Madde sade.

Igår kväll var jag, Kristine, Carro och Emilia och åkte skridskor. Skillnaden från allmänhetens åkning hemma, här med i och för sig, var att igår var det disko samtidigt. Haha! De hade släckt ner i ishallen, spelade hög partymusik (blev ganska sugen på fest…) och hade lite ljus här och där som blinkade så fint.

Detta är kanske något man ska försöka införa hemma i Lassarinken. Riktigt kul lördagsaktivitet.

I'll see you soon then

En av de bästa barnfilmerna som jag har sett är Bilar. Jag kan se den om och om igen utan att tröttna. Varje gång upptäcker man något nytt med. Till exempel någon ny kommentar. Jag har nog även påbörjat en liten samling. Hittills har jag tekopp (jag är ju inte vuxen nog att dricka kaffe), filt, målarbok, film, läppsyl, duschtvål, plåster… Jag tror inte att jag har missat något. Eller jo, mitt nya inköp då vill säga.

Härom dagen var jag i matbutiken för att handla ny tandborste. Då hittade jag den här skönheten:

Är man barn så är man. Hihi!

I'll see you soon then

Jag är riktigt stolt över mig själv! Idag har det varit en bra dag. Jag har varit jätteduktig om jag får säga det själv! Haha! Det är sådana här dagar som jag mår bra, när jag har fullt upp hela tiden. Är man aktivitetsnarkoman så är man. Jag ser det som positivt. Haha!

Efter att jag hade kört dottern till och från ishallen samt till och från skolan, var det tänkt att jag skulle åkt med min värdpappa till hans jobb och agerat receptionist. Detta blev inte riktigt så, utan halvvägs till hans kontor började illamåendet komma. Jag trodde faktiskt att jag skulle spy. Jag styrde därför bilen hemåt igen och ringde min värdpappa.

Jag tog det väldigt lugnt när jag kom hem (satt vid datorn).  Det gick över efter ett tag, så då tog jag tag i mitt rum. Det var städdags! Nu är mitt rum jättefint och fräscht. Raka motsatsen mot var det var innan! Haha!

Jag blev rastlös och träningssugen och tog därför bilen ner mot stranden. Jag fick mig en spring-/powerwalktur. Det var hur jobbigt som helst, med grymt gött efteråt. Det kändes att jag inte har tränat så bra på ett tag nu, men det ska det allt bli ändring på.

Innan barnen kom hem hann jag med att stretcha, duscha, sitta vid datorn och plocka bort det sista på rummet. Eftermiddagen har bestått av att fixa mat och köra sonen till hockeyträningen. Nu är jag dundertrött! Ska nog stoppa i mig en Ipren, fixa i ordning mig inför kvällen, se den sista delen av The Holiday och sedan sova. Imorgon går alarmet på vid 3.50.

Nana säger GOD NATT med en glädjehopp!

I'll see you soon then

När vi var på paraden i lördags så jag något som jag aldrig har sett förut. Jag blev både chockad och inte chockad på samma gång. Jag är ju i USA, men…

Vem går runt i högklackat när de går med kryckor? USA i sitt nötskal!

Jag fick mig allt ett gott skratt!

I'll see you soon then

Under de dagarna som jag har varit frånvarande ifrån bloggen, så har vi hunnit med att fira Emilia. Hon har fyllt 21! GRATTIS!!! Vi firade henne nere på vår favoritrestaurang nere i Long Beach – Open Sesame. Sjukt god mat har dem!

Jag är lite smått avundsjuk på henna måste jag säga. När man fyller 21 i USA får man till exempel hyra bil själv. Det är inte det som jag är sotis på, utan åldern för att köpa alkohol är 21. Haha! Alkoholist? Nej då, men visst är det gott med en öl eller drink ibland.

Grattis i efterskott min vän säger jag här på bloggen.

I'll see you soon then

På Nyårsdagen, varje år, hålls det en parad i Pasadena. Jag vet inte riktigt varför, men den är väldigt stor och populär. Amerikanare går upp mitt i natten för att få bra platser till paraden. GALET! Vi nöjde oss med att se den på tv.

Kristines värdmamma hade fyra biljetter som gjorde att vi kunde gå och titta på vagnarna efteråt. Det var nästan som en utställning. Det var så himla häftigt! En sak som gör vagnarna speciella är att allt material måste vara organiskt. Det är bara fantasin som sätter gränser för kreatörerna.

De dekorerade till exempelvis med kaffepulver, kakao, bönor, blommor, grönsaker med mera. Ja, allt som finns på denna jord.

I'll see you soon then

Tänk att vi har gått och fått ett nytt år. Som vanligt har jag lite svårt att fatta det. Precis som det var vid jul, att jag inte hade någon julkänsla, hade jag ingen nyårskänsla heller. Man kan ju nästan säga att jag börjar bli lite van vid att vara” känslolös”. Känslolös var kanske i och för sig fel ord, jag lipar ju var och varannan dag, men aja ni fattar vad jag menar.

Nyårsaftonens dag började med att jag skjutsade dottern till ishallen och så sov jag i bilen under tiden. Det var förbannat kallt den här gången! Jag låg och skakade trots att jag hade tre filtar…!

Jag och dottern drog sedan vidare till min värdpappas kontor för att hjälpa honom på hans kontor. Vi sorterade papper, bar boxar, kopierade papper, postade brev och dessutom svarade jag i telefon: ”Cammarano Law Group. This is Nana, how may I help you?”. Yes, så lät det när jag svarade i telefon. Haha!

När klockan slog sex kom jag äntligen iväg ifrån kontoret och brummade iväg mot Pasadena och Sabina. Hon hade hela huset för sig själv, så det var dör vi skulle fira in det nya året. Vi hade sagt att vi skulle vara där klockan åtta, men den var strax efter halv sju när jag kom upp, så jag satte mig på Starbucks med en kopp te och en tidning och myste.

Vi samlades alla hos Sabina och började laga mat. Vi lagade det mesta av maten och sedan fick vi tid till att fixa i ordning oss/göra oss Nyårsfina. Haha! Vi åt kanongod mat, drack gott, skålade in tolvslaget, fortsatte att dricka gott, äta god efterrätt, sedan somnade jag på en stol i köket helt utmattad!

The gang

Nyår var verkligen skitbra! Jag kunde inte fått det bättre här i USA. Det som jag tyckte kändes lite konstigt, och som kanske också gjorde att det var lite svårt att fatta att det var nyår, var att de var väldigt dåliga på att skjuta raketer. Jag tycker att det är något som hör till. Även om inte jag brukar göra det, så är det verkligen häftigt att titta på. Pappa sa däremot att det var förbjudet i Kalifornien, så det är väl en giltig förklaring till varför de inte sköt.

Vi vaknade upp dagen efter hos Sabina, jag med en fin huvudvärk. Vi slöade lite på hennes tak i solen innan vi traskade vidare mot lite mat. Kvällen avslutades med bio. Vi såg The Tourist med Angelina Jolie och Johnny Depp. Jag gillade den skarpt! Sevärd!

Carro är söt

I'll see you soon then

Herregud vad länge sedan det var som jag bloggade. Dels har jag väl inte haft motivationen, dels har det inte riktigt prioriterats. Det har funnit massa med andra saker som har varit mycket roligare än att blogga. Jag brukar nästintill be om ursäkt för dålig uppdatering på bloggen, men det tänker jag inte göra utan jag kör på där jag är just nu.

Däremot kan jag väl säga att det var väl på tiden att jag skrev ett nytt inlägg här nu. Först frågade Amanda var jag har tagit vägen och sedan får jag ett sms av Maggan (min moster) om hur jag har det och så med tanke på dålig uppdatering. Haha! Detta inlägg tillägnas alltså till er.

Innan Hannah och Amanda kom hit mådde jag dåligt under en längre period. Magen gjorde ont och jag mådde illa. Detta gick sedan över när de var här, men nu har det varit tillbaka igen. Hur jobbigt som helst! Jag har inte kunnat göra något. Jag vet inte hur många gånger som jag har tänkt träna, men det har inte gått för det har känts att jag ska spy i nästa sekund. Däremot har det inte gått så långt, utan bara illamående. Nu börjar det väl bli lite bättre. Jag hoppas att det går över snart.

Idag skulle jag egentligen åkt till min värdpappas kontor och hjälpt honom lite där, men på vägen dit började jag må illa IGEN, så jag vände och åkte tillbaka. Jag tänkte försöka göra något åt denna dag, men får väl se hur det går med det. Rummet är i alla fall något som behöver städas, så varför inte ta tag i det? KUL…

I'll see you soon then

Lagom till jul fick jag lite mer julklappar hemifrån. Jag hade inte önskat mig något ifrån brudarna hemma, för att bara ha dem som vänner är underbart nog, men ändå fick jag lite smått och gott.

Barret, ditt kort får mig att skratta lika mycket värja gång. Det går inte att gråta när man är i närheten av dig, man bara skrattar. Haha! Du kan ju heller inte gråta. Du var den enda som inte lipade på mitt ”avresemys” men va tusan, du är ju Barret. Jag kan säga dig som så här, jag hade blivit mer chockad om du hade grinat. Haha!

Stas, jag vet att jag redan har skrivit och tackat för din julklapp, men jag gör det en gång till. Kan inte sluta titta i den! Älskar den!

Elin, du satte ju verkligen pricken över i:et med din julklapp. Jag har ju en ”thing” för Bilar (filmen) och din julklapp gick ju i det tecknet. Så himla söt att jag nästan smällde av! Hihi! Du är allt för bra söt du!

Julklappar blir man aldrig för gammal för. När man var liten var julklappar det ända man ville ha och det var det bästa med julafton. Nu däremot, tycker jag att det bästa med julafton är alla är samlade och bara har det mysigt. Det får bli till nästa jul. Det är ju trots allt bara ett år till dess.

I'll see you soon then

Idag har det varit lilla julafton hos mig. Jag har äntligen fått mitt efterlängtade paket ifrån mamma och pappa. Det var evigheter sedan de skickade, men nu befinner det sig hos mig. Det var på tiden. Så som jag har längtat efter innehållet: mjukisbyxor (däremot skickade dem mig fel trots att jag hade sagt EXAKT vilka jag skulle ha, men de duger så fint så), deodoranter (bara det bästa duger för mig), tuggummin, ett par skor (som jag i och för sig inte behöver nu, haha), en stor och mysig tjocktröja ifrån brorsan, raggsockar, rågflingor (dags att börja koka banangröt och göra Nanascones) och några julklappar.

Julklapparna var grymma, precis som min familj. Fjäsk? Nej då, inte alls! Pappa, du får gärna föra över massvis med cash till mig. Haha! Nej då, skoja bara lite. Jag fick en jättefin ljuslykta och ett mysigt hjärta av syrran, Sex and the City 2, ett fint block där det var självaste jag på framsidan och den bästa av de alla – Thomas Sabosmycken. I boxen låg det ett brunt läderarmband (flätat) och två berlocker; en snöflinga och en vintersko.

Dessutom fick jag en till julklapp idag – ett kort ifrån min Malin. Den julklappen kommer sitta som en smäck! Haha! Så bra det bara kunde bli. Detta ingår:

Malin, jag vet inte vad jag ska säga mer än TACK! Du är min hjärtevän!

I'll see you soon then

För ett år sedan hade jag haft jullov vid den här tiden, men inte nu. Nu är jag ”vuxen” och är ute i ”arbetslivet”. Riktigt så känns det väl kanske inte. Mina värdbarn har nu jullov. De fick det den 17:e och börjar skolan den 3:e igen, så nu har de bara en vecka kvar. De var ju bortresta förra veckan så idag var väl den första dagen på deras jullov som vi har haft tillsammans. Detta innebär att jag har jobbat idag.

Det har varit en ganska soft dag. Det känns jättekonstigt att vara tillbaka till den vardagen som jag har här i USA. Jag har ju haft inneboende i tio dagar, en vecka utan att familjen har varit hemma, och nu är det bara jag och min värdfamilj här. Jag har varit med sonen på hans extraträning i ishallen, handlat lite saker med dottern, kört henne till ishallen, tagit mig en springtur/powerwalk (det känns som att jag håller på att bli förkyld, skit också!) och nu gör jag inte så värst mycket. Chillar mest. Jag har en mängd kort att lägga upp på facebook så jag tänkte pyssla lite med det.

En dag förra jullovet

Jag sade ju att jag är tillbaka i arbetet, och att mina värdbarn har jullov, men på något sätt känns det som att jag har jullov med. Det är väldigt lugnt hemma och jag är lite sugen på action! Därför hoppas jag att jag kan få fira ett bra nyår med mina grymma brudar som jag har här i L.A. Vi får väl se vad som kan tänkas hitta på. Det är ju trots allt fyra dagar tills det är nyårsafton. Brudarna hemma verkar bli ganska utspridda på årets sista dag. Jag hade ju aldrig kunnat bestämma mig vart jag skulle ta vägen. Därför är det lite ”skönt” att jag slipper tänka på det. I och för sig hade det vart galet underbart om jag hade kunnat fira det med dem (eller vem/vilka det nu hade blivit med), men det är ju bara ett år tills nästa gång – DÅ JÄVLAR! Haha!

I'll see you soon then

När jag var liten var Lotta på Bråkmakargatan en av mina favoritfilmer. Jag blev även kallad för Lotta ibland av vissa, just för att jag var väldigt bra på att säga ”nej”. Haha!

Jag kom att tänka på en liten snutt som Lotta sjunger i en av filmerna:

”När jag kommer till mitt lilla hus, då är jag ensam om natten. Då tänder jag mitt lilla ljus, då har jag ingen mer än katten.”

Det är precis så här jag känner mig nu. Det kändes jättekonstigt att komma in i mitt lilla ”hus” och så var det helt tomt här inne. Det ska vara två till här, men det är det ju inte. Nu får jag klara mig själv.

Jag har nu tänt vartenda litet ljus jag har på mitt rum, vilket är 14 stycken. Jag försöker skapa mig så mycket myskänsla som det bara går. Det kanske är dags att gå och lägga sig snart. Jag har ju några avsnitt att ta igen i både Paradise Hotel och Gyllene Knorren (julkalendern). God natt/god morgon!

I'll see you soon then

Vart tusan har dessa tio dagar tagit vägen? Någon som har svaret på den frågan? Inte jag i alla fall. De har bara svischat förbi. Nästan så att man inte har hunnit blinka. I alla fall tillräckligt fort för att inte fatta vad det är som händer. För er som inte riktigt hänger med på noterna, kan jag berätta att nu har Amanda och Hannah gjort sina tio dagar här hos mig, och de sitter nu på flyget hem.

Igår hade vi en ganska så seg dag. Amerikanarna firar ju jul den 25:e, och inte den 24:e som vi gör, så det var ju inte så mycket öppet om man säger så. Vi hade tänkt att vi skulle shoppa det sista, men det gick ju inte med tanke på att det var stängt överallt. Vi tänkte då köpa lite mat ifrån Subway, men det var ju stängt det med. Nästan allt var stäng! Vad tusan gör man då när man är i USA? Jo, gör varma mackor och ser på film. Vi hyrde Just Wright och den var helt okej tyckte jag. Jag hann dock inte se klart den för jag var tvungen att ge mig av mot flygplatsen för att hämta min värdfamilj.

När jag kom tillbaka fixade vi oss lite varmt att dricka och sedan var det bara att ”njuta” av vår sista kväll tillsammans. Jag tror att alla somnade ganska så fort. Haha! Det är faktiskt så att man kan bli trött av att göra ingenting.

Idag började vi dagen hos Kristine och hennes värdfamilj för lite brunch. Det första Hannah och Amanda sade när vi åkte därifrån var: ”Gud, vilken mysigt familj”. Jag kan inget annat än att hålla med. Familjekänslan i det huset är på topp!

Kusinerna Påse drog sedan vidare för att spendera de sista pengarna. Vi, eller snarare Hannah och Amanda, hittade inte så jättemycket, men de fick sig i alla fall lite saker. Jag skulle ju inte handla något, men det blev ändå så lite nytt. Haha!

Kvällen då jag kom hit till L.A. tog min värdmamma och dottern mig till Chronic Tacos och dit ville jag ta brudarna med en gång. Vi stannade därför till där på vägen till flygplatsen. Tur som vi hade jobbade ägaren (eller jag tror att han är det). Han är den schystaste av de alla, och kan även lite svenska. Jag kom på mig själv med att säga att jag ville ha vatten till maten, PÅ SVENSKA, men han fattade ändå – gött! Kusinerna Påse tyckte att det satt finfint i kistan och åkte sedan vidare mot Starbucks för ett sista besök.

När vi kom till flygplatsen hade vi gott om tid till att göra ingenting, och det var väl vad vi gjorde med. I och för sig fixade vi ett ”bevis” till försäkringsbolaget på att deras väskor har varit försvunna, men annars så gick vi mest bara runt och kikade.

Det var inte ett dugg kul att lämna de på flygplatsen och sedan behöva åka därifrån SJÄLV! Självklart kom tårarna. Jag har bannemej gått och blivit en lipsill. Så kan det vara. Haha!

I'll see you soon then