Nana Björnberg

Ja då, rubriken ljuger då inte. Gymmet idag var en riktig genomkörare för kroppen. Jag och Emilia hade ju bestämt att vi skulle testa Zumba och Pilates, tyvärr var dessa två pass besvikelser för mig. Det var inte alls vad jag hade tänkt mig. Jag hade tittat på en zumbavideo på Youtube och där såg det ut att likna Afro Power Dance, men det var inte ett dugg likt. Det enda som var likt var väl att det handlar om dans, men om två helt olika stilar. Jag vet inte om det skiljer sig åt beroende på vilken instruktör man har, men det passet som jag var på var alldeles för lugnt. Det hände inte så mycket, och det var även lite för ”försiktigt” för mig. Jag vill ju ha fart, fläkt, stamp, hopp, skaka rumpa, precis som Afro, men så var det inte så det var inte så fysiskt jobbigt. Pilatesen var också för lugn för mig, och heller inte jobbig. Halva passet bestod av att vi gjorde olika ballettpositioner, fast utan att man håller i en stång, där man över sin balans. Pilatesen var heller inte jobbig, så efter en timmas träning, för passen var 30 minuter vardera, var jag frustrerad. Frustrerad för att jag inte var utmattad, för det är dit jag strävar efter ett träningspass, att vara utmattad. Jag ville ju köra skiten ur mig! Sådant gör mig TOKIG! Emilia behövde hem och tvätta, så hon lämnade mig på 24 Hour Fitness, för att åka hem och ta tag i det roliga arbetet.

Frustrerad (fast här är jag glad, även om det kanske är lite svårtolkat)

Jag såg sedan på schemat att det skulle vara ett yogapass en timma senare. Det var definitivt värt att vänta på det tänkte jag. Jag var inte på något yogapass igår, och jag saknade det otroligt mycket. Dessutom skulle det vara Brenda som instruktör (hon som har haft de andra yogapassen jag har varit på) och henne gillar jag skarpt! För att inte bara sitta ner och vänta, och även för att bli av med min frustration, ställde jag mig på löpbandet för lite powerwalk och även en liten stunds springning. Löpbandet stod på en perfekt plats. Jag hade utsikt över alla som höll på med vikter och andra träningsmaskiner. Jag kunde ju spana hur mycket som helst. Tyvärr såg jag bara två snyggingar, men det är ju alltid något. Jag får nog se till att tajma in löpbandet på exakt samma tid, samma dag, så att jag kan fortsätta kika. Smart va? I och för sig så bryr jag mig inte om ert svar, för jag tycker idén är superbra!

En av de få "tummen-upp-bilderna" jag kunde hitta

Efter 45 minuter på löpbandet var jag redo för att få ut det allra sista av frustrationen på yogan, och det fick jag. Det var lika skönt som vanligt. Jag älskar när man håller på och stretchar och drar i kroppens olika muskler. Jag blir avslappnad av det. Det känns som att jag skulle kunna hålla på med yoga i flera timmar, bara för att det är så himla skönt för kroppen.

Jag och Emilia stod och kollade på schemat vad vi skulle kunna köra på imorgon. Emilia föreslog Step, och varför inte. Jag är öppen för det mesta. Jag såg dessutom att det fanns ett yogapass timman innan. Jag kanske ska köra på det med. Tänk då vilken skön start man får på morgonen – LOVELY!

Nu ska jag nog slänga på mig lite kläder, och sedan brumma mot matbutiken för att handla lite mjölk. Jag tycker att det är skoj att åka och handla. Dessutom säger min värdmamma till mig att om jag vet att vi behöver något speciellt, eller om det är något som jag vill ha, så har jag friheten att köpa det. Frukt är något som går åt väldigt mycket här i USA med, precis som hemma. Mamma och pappa, hur mycket billigare har fruktkontot blivit egentligen? Det är ju bara för mig att välja och braka vad jag vill ha. Det gillas! Dessutom ska jag ta vägen förbi veterinären och köpa något som hunden behövde. Jag fattade inte vad det var, men min värdmamma hade skrivit ner det på lappen, så det är ju bara att lämna fram den till hon/han som sitter i kassan så får vi se vad det blir för något. Det kanske är hundknark… Haha!

Nej, nu ska vi inte sitta här längre. Jag vill hinna med datorn lite mer innan barnen kommer hem. Det finns en sak som jag har att berätta, men jag tror inte att jag kommer göra det fullt ut, utan bara ge några ledtrådar. Det ni, spännande va?

I'll see you soon then

Ja, nu ligger jag här på sängen med min dator och väntar på att få prata med någon. Visst kommer det de stunder då man känner att man skulle behöva prata med någon om vad som helst. Bara prata av sig lite. Just nu är det en sådan stund för mig. Jag hade tänkt att pappa kanske skulle ha möjlighet att prata med mig, men han är nog upptagen på jobbet med sina patienter. Jag får väl istället se till att skriva av mig lite.

Hmm, kanske ska börja med en liten genomgång av eftermiddagen och kvällen. När barnen kom hem ifrån skolan hände det inte så mycket. Sonen hade bara sin matteläxa att göra, och den fixade han helt själv. Dottern gjorde lite vad hon kände för, vilket innebär datorn. Haha! Jag känner igen mig lite där… Just sayin’. Under tiden sonen gjorde sin läxa, fixade jag sallad till middagen. Middagen bestod av pizza, men inte någon sådan här fet och flötig typisk amerikansk pizza, utan en lite mer hälsosam, kryddig, kycklingpizza. Den var faktiskt ganska så god. Tro det eller ej, men Nana tyckte faktiskt att köpepizzan var helt okej. Efter att vi hade ätit, diskade jag undan och sedan åkte jag och sonen mot ishallen. Jag tror att det var några typer av tester eller övningar som han skulle göra som gjorde att han behövde vara där lite tidigare.

Jag åkte därifrån strax efter halvsex och min jobbdag var där med över. Hela bilresan hem, vilket tar ungefär 30 min, satt jag och hoppades på att dottern kanske ville hänga med mig till Cold Stone, det superdupergoda glasstället. Där har de riktig glass, inte någon frozen yoghurt där inte. Det först jag säger till henne när jag kommer hem, är om hon vill hänga på, och visst ville hon det. Som vanligt, vanligt och vanligt kanske jag inte ska säga för jag har ju inte varit på Cold Stone så många gånger än, men jag tog Chocolate Devotion. Det är chokladglass där de ”bakar in” browniebitar, fudge och chokladsås. Låter inte det himmelskt gott? För att sätta pricken över i:et tog jag med mig datorn in i huset samt Sex And The Cityboxen så att jag kunde och sitta och kolla på några avsnitt. Klockan slog sedan åtta, och då var det dags för Top Model. När det var slut gick jag ut till mig, satte på ytterligare några avsnitt och nu bloggar jag. Det var min kväll det.

Nej, nu har jag tjatat klart. Pappa har fortfarande inte loggat in på facebook, så det blir nog till att sätta på lite fler avsnitt ifrån min favoritserie och sedan sova i några timmar innan klockan ringer för uppstigning. Ha en bra dag!

I'll see you soon then

Precis som rubriken säger, så är jag nystädad och nyduschad. Egentligen är det väl inte jag som är nystädad, utan mitt rum, men nu känns allt fräscht igen. Som jag nämnde tidigare så var det välbehövligt med lite städning på mitt rum. Det är helknas att det syns så fort när man inte har städat på ett tag. Jag hade inte städat på två veckor, och det var redan nästan lite halväckligt. Usch och fy och blä! Nu däremot, är det fint och fräscht igen. Sängen är nybäddad, badrummet nyskrubbat och golvet nystädat.

Efter projekt städning var avklarat, var det dags för mig att bli fri ifrån Turbo Kickssvetten. Det är underbart skönt att en dusch kan göra att man känner sig så fräsch och pigg. Det är väl i och för sig lite tur, annars hade det ju varit helt onödigt att duscha och då hade vi gått runt och luktat illa dagarna i ända. Inte okej!

Nu är det ungefär en halvtimma kvar tills barnen kommer hem, och jag passar på att njuter av lite egen tid innan det är dags för jobb. Onsdag innebär att jag kör sonen till hans träning, men idag måste vi åka mycket tidigare hemifrån för han har något som han ska göra innan själva träningen börjar. Vad vet jag inte, jag vet bara att jag ska köra honom tidigare. När vi kommer fram till ishallen ska jag hänga med honom in och se till att han hamnar på rätt ställe, och sedan kan jag åka hem. Idag kommer det därför bli en oerhört kort arbetsdag. Jag skulle nog påstå att jag är lite bortskämd med korta arbetsdagar, men det är ju inget att klaga över. Så länge jag inte klagar när jag väl jobbar en längre arbetsdag så är det ju lugna puckar enligt mig. Nu gäller det bara att komma på vad jag ska hitta på när jag kommer hem igen. Antagligen hålla dottern lite sällskap, svara på mail, och kanske en powerwalk eller en springtur. Ja, vi märker hur denna här eftermiddagen slutar.

I'll see you soon then

Shit, vad skönt det var morgonens träningspass på 24 Hour Fitness. Jag och Emilia var på Turbo Kick, och det var som jag hade tänkt mig. Det var väldigt likt Body Combat, det vill säga att man står och låtsas att ens spegelbild är sin motståndare och så slår och kickar man mot sig själv. Det träningspasset är grymt bra, inget snack om saken! Du blandar kondition med koordination och styrka, perfekt för mig! Du svettas som en gris, eller jag gör det i alla fall. Trots att det är superjobbigt, så känns det som att man skulle kunna hålla på lite till, bara för att det är så himla roligt. När ett träningspass är roligt, känns det som att jag skulle kunna hålla på i flera timmar. Det är framför allt så med Afro Power Dance. Det var lite svårt för oss nybörjare att komma in i det ibland, för man gör så många olika övningar som sätts ihop till en övning, och har man inte varit där innan så kan det bli lite svårt. Turbo Kick var grymt skoj, och det var definitivt inte sista gången på det passet!

När jag kom hem ifrån gymmet, och tömde min väska, hittade jag inte min kamera… Jag fick råpanik! Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag började nästan gråta, för min kamera hjälper ju mig att komma ihåg allt som jag är med om och får uppleva. Första tanken var: ”Nana, varför i *PIP* kan du inte hålla ordning på dina saker?”. Andra tanken: ”Sicken tur att jag är bra på att föra över bilderna till datorn, så att inte alla skulle vara som bortblåsta för att jag har slarvat bort kameran”. Jag sprang ut till bilen för att se om den var där, men där låg den heller inte. Jag hoppade in i bilen för att köra ner till gymmet igen, i hopp om att det kanske var någon vänlig själv som hade lämnat in den istället för att ta med sig den hem. När jag kommer till receptionen, halvt uppjagad, och frågar om de har fått in en svart kamera säger dem ”Yes, we have”. Jag blev så himla glad! Herregud, vilken lättnad det var. Min älskade kamera var tillbaka hos sin rätta ägare. Från och med nu kommer jag kolla så att jag har med mig kameran sjuttioelva gånger innan jag åker någon annanstans.

Slarvfia!

Idag är det som sagt onsdag, och det innebär städdags för Nana. Förra onsdagen struntade jag i det, vilket syns om man säger så. Det är väl lika bra att jag sätter igång med tvätta, dammsuga och bädda rent. Underbart!

Ps. Maggan och mamma, förlåt om jag inte har svarat på era mail. Jag har inte tagit mig tid till att sitta ner och svara på dem. Jag har läst dem, och ni får nog ett svar ikväll (enligt min tid). Så, håll ut! Svar kommer, var så säkra.

I'll see you soon then

Ibland kan man inte sätta fingret på vad man känner. Precis som i mitt förra inlägg, där jag skrev som tankar, så har jag mängder med känslor inom mig. Just nu känner jag mig ledsen, men ni behöver inte vara oroliga. Den här gången beror det på ett Sex And The Cityavsnitt. Det är ju helknas att den serien påverkar mig så pass mycket som den gör. I avsnittet som jag nyss såg, var det två personer som gick skilda vägar. Två personer som älskar varandra mer än något på jorden, men på grund av att de strävar mot olika saker i livet kunde de inte vara tillsammans längre. Hur tråkigt är inte det? Dundertråkigt! Jag hoppas att nästa avsnitt är något lite mer lättsamt, så att jag kan gå och lägga mig med en glad känsla i kroppen.

På eftermiddagen har jag för ovanlighetens skull hjälpt sonen med läxor. Till skillnad från flera av andra dagar, då jag bara sitter med honom som ett stöd, så hjälpte jag faktiskt honom ganska mycket idag. Ämnet var matematik, och jag kände mig faktiskt som en tillgång. Jag förklarade och fick honom att förstå saker som gjord att han kunde fullfölja sina tal. Jag tyckte faktiskt att det till och med var lite roligt att räkna matte. Sonen fortsatte med sina läxor, utan min hjälp men med mig som stöd, och det rann på bra. Till middag köpte vi asiatisk mat ifrån Panda Express. Snabbmat som faktiskt är helt okej, men det är ju absolut inget om man jämför med hemmalagad mat ifrån Villa Haga (mitt hem). Den maten jag får hemma i mitt hus är den bästa på denna jord. Jag brukade även laga mat emellanåt. Kanske inte så jätteofta, men ibland, och jag är lite halvbra på det. Jag tycker att det är riktigt skoj att laga mat. Speciellt när man inte bara ska laga till sig själv. Det är ju ännu roligare om man är fler än en person som lagar maten tillsammans.

Ser inte detta underbart gott ut? Fixade det helt själv... Stolt? YES BOX!

Efter att vi hade ätit, skulle sonen fortsätta läsa sin bok och jag behövdes inte längre, vilket var hur skönt som helst med tanke på hur sent jag slutade jobba igår. Kvällen har sedan dess bestått av att blogga och kolla på Sex And The City, UNDERBART! Min favoritsysselsättning på kvällen, bortsett ifrån att prata med min nära och kära på facebook eller Skype.

Imorgon är det onsdag, och vanligtvis brukar jag köra dottern till hennes morgonträning, men jag har bytt dag med föräldrarna så jag kör henne på torsdag istället. Det innebär att jag inte behöver sätta på mitt alarm på 3.50, utan det räcker faktiskt med 8.30. Jag och Emilia hade tänkt köra ett Turbo Kickpass imorgon bitti vid nio. Det återstår att se hur trött och svettig jag kommer vara efter det passet… Jag tror att jag säger god natt för idag, i alla fall här på bloggen.

I'll see you soon then

Är ni också sådana som tänker otroligt mycket på kvällen? Sådan är jag. Rent allmänt sätt så tänker jag väldigt mycket. Det brukar var biljoner med tankar som snurrar runt i huvudet på mig, framförallt på kvällen. I och för sig så är det väl inte så konstigt att de kommer just på kvällen. Det är ju då man slappnar av och börjar bearbeta dagen som gått. Vi får dagligen vara med och uppleva mängder med olika saker, och på köpet får man tankar. Det är till och med så att vi påverkas av de saker som vi inte är med om direkt, utan vi påverkas även av händelser utan att vi märker det. Ja, som ni kanske förstår så tänker jag väldigt mycket. Jag har alltid gjort det, och kommer nog göra det för all tid och framtid.

Visst är det underbart skönt att ha människor i ens närhet som man kan dela med sig av sina tankar. Jag tycker även att det ibland kan vara skönt att bearbeta tankarna på egen hand. Jag bearbetar de bäst genom att träna. Det är mitt sätt att få ro i min kropp och i min själ. Träning är kanske inte det bästa sättet för andra. Vi är alla olika, och därför har vi olika sätt att hantera saker. Genom att leva i en annan familj, med en annan kultur och syn på livet och uppfostran, lär jag mig att acceptera och respektera människor för dem de är, och inte för någon annan. Vi är unika, och alla har något speciellt. Genom att leva i en annan familj, ett annat land, en annan världsdel, får man kanske en annan syn på saker och ting. Man lär sig uppskatta saker på ett nytt sätt. Varje dag lär jag mig något nytt, och det kan vara vad som helst.

Just nu snurrar det runt tusen med tankar. Vad gör alla hemma? Hur mår dem? Är Ulricehamn sig likt? Hur går det för mina syskon i skolan? Hur mår Cosmos (min hund)? Hur ser mitt rum ut? Hur ser naturen ut hemma nu när det är höst? Hur är det i mitt andra hem, ishallen? Serverar de några nyheter på Torgstallet? Hur går det för mitt förra jobb Team Sportia? Är det sig likt där? Hur har farmor det uppe i Värmland? Simmar mormor fortfarande varje vecka? Hur mår morfar? Hur går det med Hannahs knä? Vad gör nattugglan Amanda just nu? Hur mycket kommer Amanda och Hannah ha med sig hit? Vad ska vi göra när de kommer hit? Hur kommer de tycka att det är här i L.A? Hur kommer alla relationer fortsätta i Sex And The City? Ja, jag orkar inte rabbla alla tankar. Det skulle ta alldeles för mycket tid, och dessutom är det nog inte så jätteskoj att läsa om Nana Björnbergs tankar.

Åsunden, Ulricehamn

Jag är nog ganska öppen som person, och brukar dela med mig av väldigt många av min tankar till de människor som finns i min närhet. Jag tror att vi alla har några tankar som vi inte vill dela med oss av till någon. Jag är definitivt inget undantag! Ibland kan det faktiskt vara skönt att skriva ner tankarna på en hederlig bit papper, eller datorn om man hellre föredrar det, men utan att dela med sig av dem.

Ja, det var lite allmänna kvällstankar ifrån mig.

I'll see you soon then

Åhhhhhhh, vad skönt det känns i kroppen nu, igen… Jag var på ett nytt yogapass idag på gymmet, och precis som igår så kommer jag därifrån tankefri och fulltankad med ny energi. Jag vet inte om det bara är jag som känner mig så efter ett yogapass, men för er som inte har testat yoga och behöver slappna av, så gör ett pass. Ni kommer känna er som nya människor efteråt. Det är vad jag gör i alla fall. Jag kan komma dit och känna mig tråkig, ful, trött, ja alla andra negativa känslor man kan ha i kroppen, men efter yogan så är alla de känslorna som bortblåsta. Visst låter det nästan lite för bra för att vara sant, så varför liksom inte testa? Det kommer inte skada er.

Idag fick jag dessutom med mig min kära dalahäst Emilia på passet. Jag fick henen till att anmäla sig till sjudagarsfripasset precis som mig, så nu kommer vi hänga där varje dag. Det ska jag se till. Jag vet inte om hon blev lika fast som mig, men hin tyckte om det i alla fall, likaså gymmet. Imorgon blir det därför ett pass som heter Turbo Kick. Det är som Body Combat om ni har testat det. För er som inte har gjort det, så kan man likna det hela med boxning. Däremot så har du ingen partner, och inte heller någon utrustning. Det är helt enkelt du själv och spegeln. Du låtsas att du har en partner, som är du själv i spegeln, och så sparkar du och slåss mot dig själv. Ett riktigt bra konditions- och styrkepass.

Trots att jag bara har varit på yoga två gånger här nu, börjar jag redan känna en snudd av beroende. Jag älskar verkligen den känslan när jag kommer ifrån passet och känner mig nytankad med energi, redo att ta tag i dagen. Därför hade det varit det ultimata om det finns något yogapass direkt på morgonen. Det ska jag kolla upp.

För att byta ämne nu helt och hållet för en liten snabbis, så kan jag berätta att självfallet blev det ett Sex And The Cityavsnitt igår kväll innan jag skulle sova. Den här morgonen började jag med en powerwalk för att få lite mer konditionsträning och komma igång. Yoga är ju inte direkt så mycket konditionsträning, utan det är mer stretchning och styrka. Till skillnad från gårdagens pass, kunde man idag välja om man ville lägga till hantlar i vissa av övningarna. Självklart var jag på detta. Det är ju alltid skoj att testa något nytt, och jag gillade det. Hantlarna gav yogan lite variation, och det gjorde passet till något helt annorlunda. Jag är sådan som person att jag tycker om när det varierar, för annars blir jag uttråkad, så det var ju perfekt!

Jag måste även berätta om kvinnan som håller i passet. Hon heter Brenda och är nog runt 50 år. Hon är väldigt duktig och bra på att instruera. Yoga handlar mycket om att man ska kunna slappna av samtidigt som man tränar, och för att det ska lyckas måste instruktören vara bra på att få ner deltagarna i varv. Detta är något som Brenda är riktigt duktig på. Hon har en så avslappnade röst, fast inte så avslappnande så man somnar, att det är otroligt lätt att koppla bort alla annat runt omkring, och bara tänka på sig själv och hennes röst. Inte för att skryta eller så, men jag tror att hon blev lite imponerad av mig igår. Även idag kom hon fram till mig efter att passet var slut och pratade om hur hon brukar lägga upp sina pass. Dessutom sa Brenda att jag har vad som krävs för att utföra yoga. Varför inte utbilda mig till instruktör när jag kommer hem? Det och Afro Power Dance, och kanske Spinning och Body Combat, ja det finns en hel del klasser som jag kan tänka mig. Det hade ju varit underbart om jag hade kunnat försörja mig på bara det, men det blir nog lite svårt att göra i Sverige, så jag får väl se till att komplettera det med något annat. Vad har jag inte kommit på än, men det kommer väl så småningom.

Afro Power Dance

Nu är det ungefär två timmar kvar tills barnen kommer hem. Undra vad jag ska hitta på…? Jo, nu vet jag. Jag ska ta timmarna som de kommer och göra precis vad jag känner för, för just det tillfället som råder. Ha en bra dag så får ni lite uppdatering senare.

I'll see you soon then

Idag var det en riktigt lång jobbdag. Egentligen var inte själva jobbdagen så lång om man ser till antalet timmar, men längre än vad jag har vant mig vid. Idag slutade jag kanske kvart i tio på kvällen…! Inte så konstigt att jag är trött nu kanske.

Sonen hade med sig en kompis hem idag, för de skulle jobba på deras skolprojekt. De ska göra en film där den ena av dem låtsas var full och kör in i ett träd, och så får han sedan stå för konsekvenserna. Ett riktigt bra budskap är det – Don’t drink and drive. Deras film består av tre scener, och idag filmade de en av dem. De behövde även lite folk i bakgrunden som skulle dansa, dricka öl och spela fulla, och jag var en av dem som var med. Detta betyder att jag idag har gjort min skådespelarpremiär, coolt va? Haha!

Efter några timmars övande, åkte sonens kompis hem och vi fortsatte att göra lite läxor. Under tiden han läste sin bok, satt jag vid datorn och bloggade. Skönt att kunna utnyttja arbetstiden till att blogga.

Till middag fixade jag lite panini till oss (sonen, dottern, värdpappan och mig) och de blev riktigt goda. En sak jag inte förstår med amerikanare är att de ska ha så mycket pålägg på sina mackor. Jag tycker inte om när det är för mycket, så min blev en panini a la Nana.

Efter vi hade ätit fortsatte jag och sonen med pluggeriet lite. När vi sedan hade tagit oss igenom det vi behövde för kvällen, var jag dum nog att fråga om det var något mer han behövde hjälp med. Det slutade med att jag satt jämte honom i kanske en timma och bara gjorde ingenting. Jag bara satt där som ett stöd. Egentligen hade han inte behövt hjälp, men det kan väl vara lite skoj att ha sällskap och inte bara sitta där själv. Det skulle jag tycka i alla fall.

Nu börjar klockan bli ganska mycket, och jag är trött, så det är nog dags för lite tandborstning och tvättning av ansiktet. Sedan sova!!! Vem vet, jag kanske klämmer in ett litet Sex And The Cityavsnitt innan det blir ”nanatid”.

Natti Natti eller Morn Morn om ni hellre föredrar det

I'll see you soon then

Åhh, så skönt det var med yoga idag. Jag var på mitt första pass idag på ett gym här i närheten som heter 24 Hour Fitness. Till skillnad från gymmet i ishallen, där det bara finns maskiner att träna på, så har detta även pass man kan gå på. 24 Hour Fitness har ständigt ett erbjudande att man kan testa på deras gym helt gratis i sju dagar. Det enda du behöver göra är att anmäla dig på deras hemsida, och skriva ut den bekräftelsen som du får skickad till din e-mail. Hur lätt som helst!

Igår kväll när jag hade kommit hem ifrån T.G.I. Friday’s anmälde jag mig till deras sjudagarserbjudande för att testa på det. Jag tror att jag kommer skaffa ett medlemskap där, men man kan ju alltid testa på det ändå. Gratis är gott! När jag kom dit fick jag fylla i ett tillfälligt medlemskap och så fick jag även lite information om deras specialerbjudande som de har nu fram tills på onsdag. Medlemsavgiften är lite billigare än vad den brukar vara, så antagligen så kommer jag nog anmäla mig på onsdag för det är ett bra gym. De har ett ganska så stort utbud på pass, och de har massvis med olika maskiner. Dessutom har de en pool så man kan simma. Visst låter det som ett gym för mig? Det tycker jag i alla fall. Vem vet, man kanske kan hitta någon snygging som kan vissa en några bra övningar…

Själva yogapasset var riktigt skönt. Jag trodde att det skulle bli ganska så svårt att hänga med eftersom man byter positioner rätt så ofta, och instruktionerna är på engelska, men det gick riktigt bra. Jag är faktiskt lite småstolt över mig själv! Hihi! Åldern på deltagarna var ganska spridd. Jag skulle nog påpeka att jag var den yngsta, och de äldsta var nog 60+. Det som är så bra med yoga är att man kan bestämma själv vilken nivå man vill hålla sig på. Tro det eller ej, men ett yogapass kan vara riktigt jobbigt om man lägger sig på den nivån. Hon som höll i passet sa att det syntes att jag hade gjort yoga förut. Detta tar jag som en komplimang. Jag gillar yoga, och dagens pass var definitivt inte sista gången. Jag ska kanske tillbaka dit redan imorgon för ett nytt pass. Imorgon var det tydligen ett lite mer fysiskt krävande pass, men det bangar ju inte jag för.

Kalla mig tönt om ni vill, men efter ett yogapass känner jag mig som en ny människa. Jag har så mycket mer energi än vad jag har när jag börjar passet. Underbar känsla! Fulltankad med energi åkte jag till matbutiken för att handla lite, och sedan hem igen.

Det är ganska mycket tankar som har snurrat i mitt huvud de senaste dagarna, därför var det extra skönt att börja morgonen med en powerwalk så att jag kunde rensa skallen lite. Varje gång jag springer eller går nere på tracken (spåret) möter jag andra människor som är ute och motionerar med. Idag, till exempel, mötte jag en man som var ute och gick med sin hund. Han slängde ur sig kommentaren: ”When you are walking in that direction, it looks like the sun is playing through your hair.”. Gulligt va? Man hörde verkligen på hans accent att han inte var här ifrån, utan han var nog ifrån Irland, Skottland eller något sådant. Jag är verkligen dålig på att höra vart människor kommer ifrån, men hans accent var som hans i filmen Brudens Bästa Man om det hjälper er att förstå vilken jag menar.

Sköna träningspass där man kan rensa huvudet på tankar, underbart skönt!

I'll see you soon then

Ikväll höll jag till på T.G.I. Friday’s för en middag med Emilia och Kristine. När jag berättade för min värdpappa om att vi skulle äta där, tittade han på mig som om jag var konstig. Han tyckte tydligen inte att maten var bra där. Jag sade att jag tyckte om det stället, och att maten är god med, men det hade han lite svårt att förstå. Då får väl han tycka så då, jag gillar det i alla fall.

När jag stod vid ett rödljus på vägen till restaurangen tittar jag i bilen jämte mig. Gissa vem som sitter där… EMILIA!!! Haha! Att vi har bra tajming eller. Jag tyckte att det var lite komiskt att vi hamnade jämte varandra vid rödljuset.

För en gångs skull var jag i tid, och Kristine kom också precis när vi kom. Vi fick ett bord för tre uppe på bardelen av T.G.I. Friday’s, men vi frågade om vi fick byta bord för det blåste alldeles för kallt! Ett bordbyte senare, och mycket tid till att bestämma vad vi skulle äta (eller rättare sagt Kristine behövde mycket tid) fick vi vår mat efter en ganska lång tids väntan. Det var ganska mycket folk där idag.

För en gångs skull sade vi adjöken direkt efter middagen, och då var klockan inte ens nio. En tidig kväll för oss alla, och nu har jag bloggat om min helg. Jag är hur trött som helst, så jag ska nog slänga på lite Sex And The City och sedan sova.

För att mysa till det lite här sitter jag nu och skriver i mörkret med endast mitt vaniljljus som ljuskälla. Riktigt myspysigt! För att inte missa den här känslan, undviker jag att tända taklampan. Detta gäller även när jag går på toa. Istället för att tända i taket, tar jag med mig mitt älskade ljus. Skratta ni om ni vill, jag tycker att det är både mysigare och roligare.

Sov gott / God morgon

I'll see you soon then

Hemma i Sverige drabbades jag jämt av den så kallade söndagsångesten. Ni vet den ångesten då man känner ”Nej, jag vill inte att det ska vara måndag imorgon! Då är det ju skola/jobb!”. Ibland kan det till och med vara så att man redan känner den komma krypandes på lördagen. Här däremot, i USA, känner jag inte av den. Det är nog för att min vardag inte är ett dugg lik vad den var tidigare. Jag går varken i skolan längre, eller jobbar heldagar på Team Sportia, så någon söndagsångest känner jag inte. Inte än i alla fall.

Även natten som var mellan igår och idag var ganska dålig om man ser till antalet timmars sömn. Det fanns anledning till det, men det är inget att oroa sig för. Klockan var nog strax efter tre när jag till slut somnade, helt utmattad. Trots att jag somnade så pass sent, vaknade jag strax efter halv nio och kunde inte somna om, så jag satte på datorn och spenderade lite tid med att prata med vissa hemifrån. Det kan ju vare det bästa, speciellt när man får uppdatering om vad som händer hemma. Tack Barret! Haha!

Söndag innebär Luciaträning för mig, Emilia och Carro, och även ett gäng andra svenskar. Idag var det övning mellan 12-14 och det var jag som skulle vara ”taxi” för dagen. Jag hoppade in i duschen och fräschade till mig lite, vilket var välbehövligt med tanke på att jag hade gått och lagt mig utan att borsta tänderna eller tvätta bort sminket, så det var riktigt skönt! Jag styrde sedan bilen mot Emilias hus för att plocka upp henne och Carro, och sedan plockade vi upp Rebecka vid en busshållplats. Efter det var det dags för bilen att ta oss, tillsammans med min hjälp, till Marits hus för att sjunga lite svenska julsånger.

Luciaövningen gick väldigt bra. Lina och Marit, de två som håller i det, är väldigt duktiga och pedagogiska så det är väldigt lätt när de tar kommandot och vägleder en. Det är vad jag tycker i alla fall, eftersom jag inte är så insatt i det här med sång, utan jag sjunger bara. Haha! Jag tror att när vi får till låtarna så kommer detta bli hur bra som helst! Idag var dessutom Madde med, en tjej som jag träffade på au pairskolan. Det är grymt skoj att hon också ska vara med nu!

När vi hade sjungit klart, satt vi kvar ett tag och bara pratade med Marit. Det är hur roligt som helst att vara hos henne. Tänk om man hade jobbat som au pair där… Det hade vart top notch! Vi kände däremot inte att vi skulle ta upp allt för mycket av hennes söndag, så jag, Emilia, Carro, Madde och Rebecka fortsatte mot ett ställe så Rebecka kunde köpa sin apelsinjuice och sin donut som hon hade tjatat så om. Vissa av tjejerna var hungriga så nästa anhalt var Donken.

Efter att ha pratat i ett, sade vi bye bye till Madde och körde hemåt. Jag slöptte av Carro och Rebecka på busshållsplatsen och sedan även Emilia hemma hos henne. Riktigt trött kom jag hem och satte mig vid datorn. Jag hade egentligen bara velat lägga mig ner och sova, eller kanske kolla på en film, men jag hade planer med Emilia och Kristine att träffas på T.G.I. Friday’s för lite käk. Ibland måste man vara stark och möta allmänheten. I detta fall var det ju väldigt jobbigt, eftersom vi skulle äta på restaurang. Ojoj, jobbig ansträngning alltså! Haha!

I'll see you soon then

För ovanlighetens skull blev det inte så många timmars sömn. Speciellt inte när Nana och Emilia umgås. Haha! Det är ju i och för sig ett tecken på att vi har för skoj för att sova, så det är väl ganska bra ändå. Däremot fick vi ”sota” för det dagen efter.

För att inte hela dagen skulle gå utan att vi gjorde ingenting, hade vi satt på alarmet vid 8.30. Det var två riktigt trötta brudar som vaknade när alarmet gick på, men vi pallrade oss upp ändå och hoppade i lite träningskläder. Vi tog en liten promenix mot matbutiken för att handla lite frukostmat (yoghurt, jordgubbar, blåbär och hallon) och sedan traskade vi hem igen. Jag hade glömt min sportbh hemma, så jag fick ta min vanliga. Inte skönt! Jag hatar att ha vanlig bh när man gör någon form av fysisk aktivitet. Det är mycket skönare med en sportbh. Tänkte att ni kanske så gärna ville veta… Haha! När vi kom hem igen, hoppade jag in i duschen, och sedan var det frukostdags. Hennes värdfamilj var inte hemma, så vi slog oss ner i soffan och på med tv:n. Emilia brast ut ”Åhh, tänkt om det hade vart Top Model nu. Det hade vart perfekt”. Vad var det inte för program som vi hittade medan vi zappade bland kanalerna? Jo, Top Model. Wiihoooo! Underbart bra start på dagen.

Vi fixade i ordning oss och drog mot South Bay Galleria, ett shoppingcenter inte så långt härifrån. Det är hur stort som helst, och utbudet på affärer är helt okej. Däremot inte det bästa, utan det finns de som är bättre. Jag tycker mer om Del Amo, för där finns mina två favoritbutiker Urban Outfitters och Hollister. De två finns tyvärr inte i South Bay. Inte vad jag vet i alla fall, men det är ju alltid trevligt att drälla runt där inne och spendera lite tid.

Eftermiddagens planer bestod av att vi, jag, Emilia och Kristine, skulle åkt ner till Long Beach för att testa på inomhusklättring, så jag och Emilia drog hem från shoppingcentret för att hinna med en snabblunch på Starbucks innan vi skulle möta upp Kristine. En panini senare satt vi hemma hos Emilia och väntade på att Kristine skulle höra av sig. Vi var hur trötta som helst, speciellt Emilia (haha), så vi funderade faktiskt allvarligt talat på om vi skulle orka med klättringen. Emilia somnade och jag satt vid hennes dator och chattade med lite personer hemifrån. Vi fick ett sms från Kristine där hon skrev att hon blev sen, för hennes hjärt- och lungräddningsklass slutade senare än vad hon trodde. Vi fick därför ändra våra planer, och ta klättringen en annan dag. Det gjorde inte så jättemycket, med tanke på att vi var så trötta. Klättringen kommer ju finnas kvar, så det är ju bara att ta det en annan gång.

När Kristine sedan (äntligen) kom till oss tog vi hennes bil ner till Long Beach för att möta upp Carro. Vi bokade ett bord på en libanesisk restaurang, Open Sesame, och gick utmed 2nd Street under tiden vi väntade på bordet. Long Beach, och 2nd Street är hur mysigt som helst. På såväl dagtid, som nattid. Det är alltid massvis med folk på gatan och jag kan inte sätta ordet på vad det är som gör att jag gillar det så mycket där, men det finns någon sorts spirit där som jag gillar. Där vill jag bo! Fast inte på heltid, utan jag menar under tiden jag är här som au pair.

Halloween är ju som säkert många vet otroligt stort här i USA. Alla älskar den högtiden och amerikanarna tar den väldigt seriöst och gör något stort av den. Det är redan väldigt många hus som har börjat pynta sin trädgård med olika Halloweensaker. (Min värdfamilj är inte inräknad.) Eftersom det är så stort, och jag är i USA, vill jag ju uppleva det på ett så coolt sätt som helst. Detta innebär att hitta en kostym och en fest. Jag har nu kommit halvvägs på de planerna. Igår hittade jag min Halloweenkostym. Jag längtar verkligen tills jag kan använda den. Skitcool! Tyvärr tänker jag inte avslöja något för er, utan ni får vänta med att se bilder tills det är Halloween. Moahahahahaha!

Ett kostymköp senare gick vi mot restaurangen för att äta lite libanesisk mat. Jag hade aldrig ätit det tidigare, men nu så. Sedan jag kom hit har jag faktiskt testat två nya olika sorters mat, indisk och libanesisk. Open Sesame var hur gott som helst! Jag beställde (som vanligt) kyckling som i detta fall serverades med grönsaker, vitlökssås och hummus. Ojoj, där kan vi snacka om god mat! Vår servitris som vi hade för kvällen, Jessica, var hur söt som helst och jättetrevlig. Det är värt ett återbesök där bara för att få ha henne som servitris igen.

Trots att vi alla var hur mätta som helst, eller jag tror att de andra också var det, drog vi till Yogurtland för att få vår ”veckliga” dos av frozen yogurt. Ojoj, så gott det är där! Jag fattar inte varför det inte har kommit till Sverige än. Det kanske det har, men det är inte stort i sådana fall. Vi brukar ju faktiskt inte vara så sena med att haka på trender, men här har vi missta något. Frozen yogurt är hur stort som helst i USA. Det finns massor med olika ställen där man kan köpa det. Jag gillar Yogurtland bäst. Dels för att det är grymt gott och fräscht där, dels för att man får serva sig själv.

Dundermätta gick vi tillbaka mot Carros hus för att ta bilen hem igen. En bra dag med trevligt sällskap. Ja, så skulle jag beskriva dagen.

I'll see you soon then

Fredagen var riktigt mysig. Det blev en fredags kväll med mys a la L.A. Jag behövde knappt jobba något överhuvudtaget under fredagen. Min värdmamma hade sagt till mig att om jag hade planer för eftermiddagen/kvällen så var det helt okej att lämna sonen hemma själv. Han klarar sig själv som hon sa. När han kom hem satt jag och kollade lite på Sex And The City inne i huset. Han gick in på sitt rum och stängde dörren. Jag avslutade det avsnittet jag hade påbörjat eftersom det inte var så mycket kvar av det, och gick sedan in till honom för att kolla vad han höll på med. Han höll på och läste sin bok så han ville vara för sig själv. Jag gjorde i ordning en kopp te till honom, för det bad han mig om, och sedan satte jag mig vid datorn igen. Helt okej jobb att sitta vid facebook och prata med folk hemifrån på sin arbetstid. Fats den här gången så var det ju knappt arbetstid, eftersom min värdmamma hade sagt att jag kunde göra vad jag ville.

När jag hade suttit där ett tag kom sedan sonen ut till tv-rummet för att spela lite tv-spel och jag satt fortfarande kvar med min dator så jag satt jämte honom. Efter att ha suttit still ett tag, och jag var tillåten att lämna sonen hemma själv, gav jag mig ut på en springtur utmed ”tracken” som går nedanför vårt hus. Det var riktigt skönt att springa då, för det var inte så jättevarmt och luften var väldigt ”skön” att andas.

Shit, vad konstigt det känns att se mitt rum. Jag kom på att jag saknar det otroligt mycket just NU!

Jag kom tillbaka svettig som jag vet inte vad, så jag hoppade in i duschen och fixade i ordning mig för kvällen. Det skulle ju bli vårt veckliga besök på Chronic Tacos. Emilia var snäll och kom och hämtade upp mig och sedan styrde vi bilen mot mitt favoritsnabbmatsställe. Jag hoppades på att de skulle känna igen oss, vi svenskar och så vår norska så klart. För förra gången vi var där så visade det ju sig att han som har stället, eller är ansvarig för det, kunde lite svenska. Vi mötte upp Kristine där och sedan traskade vi in för lite käk. Det var jättemycket folk där, så det fanns inget bord kvar. Självklart blev det min vanliga burrito med kyckling, guacamole, salsasås och lite grönsaker. Vi hade riktigt bra tajming, för när vi hade fått vårt käk så fanns det flera bord lediga. Det var lika gott som vanligt. Dessutom blev det lite snack med vår svenske kille där (han som har det). Haha! Han berättade att han var halvsvensk. Han är riktigt cool! Han gillar jag, men inte på det sättet, han är bara en schysst snubbe. Jag sa till honom att jag skulle öppna ett Chronic Tacos i Sverige, och det tyckte han var en grymt bra idé. Bara att starta ett franchisingföretag. Lätt som en plätt!

Innan vi åkte hem till Emilia tog vi en liten tur förbi Starbucks och Yogurtland. Jag fick min te och min dos frukt på Yogurtland. Det var så kallt så jag ville inte ha någon yoghurt. När vi sedan kom hem till Emilia slängde vi på fredagens IDOL-avsnitt. Alla var riktigt trötta, så Kristine åkte hem innan programmet var slut. Jag skulle ju sova över hos Emilia så vi fortsatte att kolla efter hon hade åkt hem. Jag blev faktiskt lite besviken på vissa av deltagarna, för flera av dem var inte bra. Olle var ju grymmast! Han är helt klart min favorit. Han är charmig och kan sjunga och spela gitarr, så vart hittar man en kille som honom…? Haha! Elin var duktig med tyckte jag. Både jag och Emilia somnade under den delen i programmet då de två som får minst antal röster sjunger om, men efter det var vi pigga som bara den. Vi fortsatte med att kolla på några klipp ifrån Så Ska Det Låta, äta lita nattamat och kladdkaka. Nattugglorna Nana och Emilia somnade tillslut när klockan hade passerat tre. Skoj med en liten sleep over.

Sleep over

I'll see you soon then

Ojoj, sicken helg det har varit! Det har varit full rulle hela tiden och jag har inte hunnit blogga. Jag har inte gjort det sedan i fredags, vilket är två dagar sedan och jag har saknat det som bara den. Det känns faktiskt som om det var en evighet sedan, så jag har ju massor att ta igen. Det är väl lika bra att sätta igång och blogga... Hoppas att ni sover gott!

KÖÖÖR BARA!

I'll see you soon then

Herregud vad fort den här veckan har gått! Nu är det helt plötsligt fredag. Nyss kändes det som att det var måndag. Det är verkligen sant, det som alla au pairer säger, tiden går bara fortare och fortare. Jag tycker att det är lite läskigt.

Jag tog ju en halv sömntablett igår innan jag somnade, och jag sov som en stock denna gång med. Jag somnade nog strax efter tio igår kväll…! Ja, jag är lika chockad att jag lyckades somna så tidigt. Det har inte hänt på evigheter. Det berodde nog på att jag var riktigt trött igår, och sedan så tror jag också att sömntabletten hjälpte till lite. När alarmet gick på vid 3.50 (för jag skulle ju köra dottern till träningen) var jag hur trött som helst! Ingen chans att jag skulle orka träna under tiden hon tränade, så jag tog med en kudde och en filt och sov i bilen istället. Riktigt skönt! Däremot gjorde det nog mig inte direkt piggare, för jag hade nog kunnat sova några till timmar när dottern var färdigåkt och det var dags för oss att åka hem igen.

Väl hemma slängde jag i mig lite frukost och så körde jag henne till skolan. När jag sedan kom tillbaka gav jag mig ut på en powerwalk. Det hade inte hunnit blivit så varmt då heller, klockan var ju i och för sig strax efter åtta på morgonen så det var ju kanske inte så konstigt, så det var riktigt skönt! När jag sedan kom hem igen var det bara till att hoppa in i duschen, fixa i ordning sig och därefter styra bilen mot Emilias hus.

Jag och Emilia kommer nog aldrig tröttna på vår svenska stolthet IKEA. Även idag blev det ett besök där. IKEA är den bästa affären, om man nu kan kalla den för affär, här i USA. Snacka om att vara patriotisk. Visst, man ska ta seden dit man kommer, och det gör man ju, men IKEA är ju ändå ett måste. Det stället kommer jag aldrig släppa, så det så! Jag kom hem med en söt liten toaborste. Mysigt va? Den som jag hade innan var så dammig, så jag ville inte använda den. Därför kommer min nya, coola, svarta toaborste för 99 cent bli perfekt. Även om jag hatar att städa toaletter, så måste man ju tyvärr göra det.

Förhoppningsvis kommer jag bli den lyckliga vinnaren av detta presentkort på 50$ på IKEA. Man behövde bara fylla i en lapp med namn, zip code (postnummer) och sin mailadress. Troget fan av IKEA fyllde jag självklart i lappen och postade den i lådan. De drar en vinnare varje månad. Jag håller tummarna på att det är mitt namn de drar nästa gång.

Vi var inte bara på IKEA, utan vi tog även en sväng till Target (typ som Ö&B), där dem har allt. Där inne hade de dessutom Starbucks, och jag var i stort behov av en te, så självklart var jag ju tvungen att köpa en. Killen i kassan var ingen trevlig prick. Jag vet inte om jag har blivit butiksskadad sedan jag jobbade på Team Sportia, men om man ser att det står en kund i kassan, avslutar man det man håller på med så fort som möjligt och hjälper kunden. Detta gjorde inte han, utan han var hur seg som helst, och sket i mig nästan bokstavligt talat. Jag hade ingen lust att köpa av honom, men jag ville ju verkligen ha mitt te. Vi började dagen med en smoothie på Jamba Juice. Lika gott som vanligt! Beroende? Ja, det är nog snudd på det. Haha!

Fredag är också den dagen då jag får min lön. För er som inte lagt märke till det, så får amerikanarna lön varje vecka istället för en gång per månad. Detta gäller ju självklart också oss au pairer, så jag ska ta mig till banken lite senare och lösa in checken.

Idag kommer jag knappt behöva jobba något överhuvudtaget. När sonen kommer hem ska han spela tv-spel, så inga läxor idag inte. Skönt! Både för honom och mig. Dottern ska iväg på någon Halloweensak. Jag vet inte vad det är, men någon tillställning där man blir skitskraj! Sammanfattningsvis, mycket lite jobb!

Ikväll vankas det för fredagsmys. Hemma i Sverige hade det inneburit tacos och IDOL, men riktigt så fint kan jag tyvärr inte ha det. Jag skrev ju tidigare om att man ska ta seden dit man kommer, så min fredag kommer bestå av Chronic Tacos och IDOL hemma hos Emilia lite senare. I och för sig så är väl det ganska likt fredagsmyset hemma, men inte riktigt samma sak. En amerikansk variant på det hela. Skoj blir det i alla fall! Jag har sagt till Emilia och Kristine att vi måste käka på Chronic Tacos en gång i veckan. Då undrar ni kanske varför. Jo, för det första så är det väldigt billigt. För det andra så är det ett coolt ställe (det är vad jag tycker i alla fall). För det tredje så gillar jag personalen, de har en skön stil! För det fjärde så är det sjuuukt gott! Jag ser helt enkelt ingen anledning till att INTE äta där en gång i veckan.

Nu är klockan strax innan tre på eftermiddagen är hos mig, och snart slår klockan tolv på natten hos er. Detta innebär att IDOL redan har sänts, och det är någon som har åkt ut. Jag ska inte kolla upp vem. Det sparar jag på tills ikväll. Nu ska jag fixa lite lunch till mig själv. Sov så sött!

Ps. Jag måste bara säga att jag drömde världens sjukaste dröm i natt! När jag vaknade skrattade jag på samma gång som jag blev lite besviken. Haha! Jag tänker vara hemlighetsfull och inte säga något mer. Sorry…

Jag glömde säga en till sak. Innan när jag kom hem ifrån dagens utflykt kollade jag som vanligt igenom posten för att se om det kanske fanns något till mig. Det gjorde det! Jag hade fått ett brev ifrån farmor. Gud så glad jag blir! Tack farmor!

I'll see you soon then

Klockan är nu lite efter halv åtta här på kvällen hos mig och jag slutade jobba för ett tag sedan. Den här dagen har varit väldigt kort, vilket har varit oerhört skönt! Jag började jobba runt halv fyra, när barnen kom hem ifrån skolan. Jag behövde däremot inte göra så mycket, för sonen behövde inte så mycket hjälp med läxorna idag heller, utan han skötte det mesta på egen hand. Dessutom har min värdmamma jobbat hemifrån idag så hon kunde vara med på ett litet hörn. Jag och dottern åkte därför och handlade lite. När vi sedan kom hem igen, frågade jag sonen om han ville ha lite hjälp med läxorna. Det var lite tveksamt där med svaret, så jag tog med mig min bok och satte mig på hans rum och läste så kunde han bara hojta på mig om det var något. Däremot behövde han inte min hjälp, så jag satt där och sörplade på min kopp te och läste min bok. Mysigt!

Hmm, vad har jag gjort mer idag sedan jag skrev förra inlägget… Jo, efteråt jag hade bloggat klart, läste jag två mail som jag hade fått på facebook. Ett ifrån Elin Thure och ett ifrån Stas. Dessa två mail gjorde mig så glad. Jag tänker inte säga varför, för då måste jag ju avslöja vad som stod i mailen, och det vill jag ju inte! Dessutom tror jag inte att brudarna vill det heller, så det stannar mellan oss. Det enda jag säger är att jag blev riktigt glad efter att ha läst dem. Självklart satte mina tankar igång, men istället för att sitta och deppa på mitt rum satte jag på ”peppmusik” på i-Poden och gick ut på en powerwalk. Jag kom tillbaka på ett strålande humör, så jag gjorde verkligen det rätta som gav mig ut där. Efter det duschade jag för andra gången idag, så jag har nog fått bort all svett från morgonens konditionspass. Bra det, för det var en hel del. Haha!

Nu ska jag nog svara på mina två söta mail. Jag kan väl avslöja lite mer då. Om ni tjatar så! Haha! Det vet jag inte om ni gör, men ni kunde ju ha gjort det. Elin, av ditt mail började jag gapflabba! Jag tänker absolut inte säga varför, för det är mellan oss, men du vet nog varför. Haha! Stas, av ditt mail började jag tänka på hur underbart det ska bli att få träffa dig sedan och även så skrev du något som satte igång tankeverket för framtiden. Jag vet inte om du fattar vad jag menar, för det fattar jag knappt heller när jag läser vad jag just skrev, men jag lämnar det där. Vi får helt enkelt ta det mellan oss istället.

Imorgon ska jag köra dottern igen till hennes morgonträning, så ingen sovmorgon för mig inte, utan alarm på vid 3.50. Innan det blir till att sova blir det nog dessutom en hel del Sex And The City-avsnitt. Jag ska allt mysa till det med mina nya doftljus ifrån IKEA.

Imorgon är det fredag, och det ska jag och Emilia fira med en tripp till IKEA och Target. På kvällen blir det nog lite mys med Emilia och Kristine. Åhh, jag gillar min kommande fredag. Dessutom sade min värdmamma att det enda jag behöver göra imorgon är att köra dottern till en sak som hon ska på på eftermiddagen, så knappt något jobb alls. Bra jobb jag har ibland. Gör ingenting men får lön ändå. Det är helt okej. Haha! Nej, nu ska jag sluta babbla. Trevlig helg!

I'll see you soon then

Jag har precis käkat lite lunch och kollat på ett avsnitt ur Sex And The City. Den serien säger jag bara, oo la la! Kan vara den bästa serien som någonsin gjorts. Det innebär ju att jag hade en grymt bra lunch. En burrito med köttfärs, sallad, gräddfil och salsasås till ett SATC-avsnitt, det är vad jag kallar top notch. Det enda jag saknade var mina vänner och min familj, men en bra lunch helt enkelt. Lyckligtvis behövde jag inte känna mig helt ensam, för Jake gjorde mig sällskap.

Jag hängde med Kristine och hennes tvååring till Farmer’s Market. Det var supermysigt att gå där. Olika lantbrukare står där med sina bås och säljer sina råvaror. Synd att jag inte tog något kort, men det var nog inte sista gången där så då kan jag visa det någon annan gång. Det var nästan lite småstadskänsla när det är marknad på gång. Jag gillade det. Hennes tvååring var så söt på vägen när vi skulle gå hem igen. Han envisades med att jag skulle gå och hålla honom i handen samtidigt som han satt i barnvagnen. Hur gulligt är inte det? Självklart ställer jag ju upp på det. Jag är ju Nana the Super Nanny. Haha!

Efter att Kristine hade köpt det hon skulle ha, tog vi oss en promenad utmed havet och ut på piren. Dessvärre gjorde den här lilla turen mig lite ledsen och bekymrad. Det var nämligen en familj som hade satt upp lappar på pelarna om att deras dotter var försvunnen och att om någon hade någon form av information så skulle man höra av sig. Hon hade varit försvunnen sedan den 24 september och det var fortfarande inga spår ifrån henne. Hur tråkigt är inte det? För mig är det bara sådant som man ser på film. Det ska liksom inte hända i verkligheten, men tyvärr så gör det det ibland. Jag tänker på hennes familj, hur tråkigt det är för dem. Jag tänker på flickan, om hon ens är i livet eller vart i världen hon håller hus. Vad kan ha hänt henne?

Alla drömmer vi nog om en fantasivärld där allt är på ens egna villkor. I min drömvärld får alla leva med sina nära och kära i en oändlighet. Inget skiljer dem åt. Därför vill jag skänka en tanke till alla de som någon gång i livet har mist någon nära person. Jag är riktigt ledsen för er skull. Jag önskar att det inte hade behövt hända er, men tyvärr så kan vi inte styra alla saker som sker.

Glöm inte bort allt fint du har och alla som du håller kär. De kommer inte alltid finnas nära till hands, även om du så önskar. Varför inte berätta för någon hur mycket du älskar och uppskattar att du har den personen i ditt liv. Att ni kan dela glädje och sorg med varandra. Vara där när det händer saker, på gott, som på ont.

Jag är otroligt lyckligt lottad att jag har en underbar familj, en härlig släkt och de bästa vänner man kan önska sig. Vad vore jag utan er? Inte den personen jag är idag. Jag älskar er!

I'll see you soon then

Jag hoppas att ni hör den norska accenten i rubriken. Det var i alla fall det som var syftet. Haha! Klockan är nu strax innan nio på morgonen här hos mig och jag är redan i full gång. I morses gick alarmet som sagt på vid 3.50 och det var bara att hoppa i träningskläderna och sedan köra dottern, och mig själv, till ishallen. Nu är det ju ett tag sedan jag gymmade där, för dels har jag varit sjuk, och dels har jag sovit dåligt, men idag var det dags igen. Därför ville jag köra slut på mig själv, och det gör jag bäst genom att springa av mig all energi och alla tankar på löpbandet. Herregud vad skönt det var! Varje gång jag har kört ett hårt träningspass känner jag mig som en ny människa. Jag älskar det! 

Svettig som jag vet inte vad, körde jag hemåt igen, med dottern i bilen så klart. Löpbanden står så pass bra placerade att man har utblick över isen, så man kan passa på att kolla när dem tränar samtidigt som man själv tränar. Skitsmart! Idag övade de på att göra spagatlyft. De är indelade i grupper om fyra personer, varav tre stycken lyfter den fjärde tjejen. Den här fjärde hamnar till slut i spagatposition i luften. Samtidigt ska dem då förflytta sig på skridskorna. Det är lite svårt att förklara, men det är skitcoolt!

Nu är jag nyduschad och fräsch, och sitter och chattar med lite folk på facebook. Bland annat Amanda och Elin Thure. Två underbara tjejer som jag saknar som bara den! Amanda å andra sidan får jag ju träffa om lite drygt två månader. SWEEEEEEET! Nej, nu får jag nog fixa i ordning mig, Om 20 minuter ska jag vara nere hos Kristine. Jag ska hänga med henne och hennes tvååring till Farmer’s Market. Ha en grym dag så kommer det lite mer uppdatering senare. Dessvärre blir det nog inte lika mycket uppdateringar som det var igår. Igår var nämligen en extrem dag. Tänkte bara ”varna” er…

I'll see you soo then

Ojoj, sicken bloggdag det har varit idag. Riktigt skoj faktiskt! Nu har ni allt rätt så mycket att ta igen, med tanke på att detta är det femte inlägget idag (och då har jag faktiskt räknat bort det första i morses för det skrev jag egentligen igårkväll, men jag kunde inte publicera det förens i morses för internet funkade ju inte i huset).

Efter att ha spenderat några timmar på Starbucks, drog jag en snabbis till matbutiken för att handla lite ost jelly och mjölk. Kort efter att jag kommit hem, kom barnen hem och då var det som vanligt läxdags för sonen. Idag behövde han heller inte min hjälp så mycket, så jag satt jämte honom och läste min bok. Skönt för mig! Haha! Slappt jobb jag har ändå. Hur ska jag orka med ett heltidsjobb senare? Nej Nana, tänk inte på det nu. Vi tar en dag i taget.

Sedan var det bara att fixa lite mat. Enkelt det med, eftersom det bara var att värma rester från igår och göra en sallad. Efter maten körde jag sonen till hans träning. På vägen dit passade vi även på att plocka upp lite kläder ifrån kemtvätten.

Nu sitter jag här hemma, framför tv:n med datorn. Hittade till slut America’s Next Top Model på tv:n, underbart! Jag älskar det programmet! Efter programmet ska jag nog försöka sova ganska så snart. Imorgon går alarmet på vid 3.50 så det kan ju vara lite bra om jag hinner få lite sömn så att jag kan träna under tiden dottern är på isen. Efter det ska jag nog dra till Kristine och hänga med henne på Farmer’s Market. Nu ska jag fortsätta att kolla på Top Model. Vi hörs imorgon, eller lite senare enligt svensk tid.

I'll see you soon then

Alla blir nog glada av att få en komplimang lite då och då. Jag är absolut inget undantag. Jag älskar att få komplimanger! Jag tycker att det känns som man växer som människa då. Kanske inte riktigt om någon säger ”Åhh, vilken fin tröja du har”, utan kanske mer något som syftar på ens personlighet eller så. Aja, ni fattar nog vad jag menar. Däremot är det alltid lika trevligt att få komplimanger för något lite mer ”ytligare” också. Idag var en sådan dag.

Idag kände jag mig för att göra mig lite halvfin. Tog på mig vanliga kläder och sminkade mig till och med. Det tillhör inte vardagen här i USA. Blusen som jag tog på mig är från Odd Molly och den fixade mammas kompis Tina i Stockholm till mig, om man ska göra historian kort. Från början var det mammas blus, men den var lite trång för henne så jag fick köpa den av henne. Tina hade köpt en likadan, men den var också lite för trång för henne, så den skickade hon ner till mamma. Jag och mamma har alltså likadana blusar. Jag älskar den! Så länge vi inte har på oss den samtidigt så går det ju bra. Nu när jag bor här i USA så är det ju ingen risk att folk ska se oss bära samma blus samtidigt.

Det verkar inte bara vara jag eller mamma som gillar den hör blusen, utan även USA. Två komplimanger för den, på samma ställe, under två timmar. Det gillar vi. Den första komplimangen kom ifrån en söt dam som stod jämte mig när jag skulle hälla mjölk i mitt te. Hon sa att mjölken var slut, så hon kunde be dem fylla på den åt mig. Jättesnällt. Och sedan sa hon ”Btw, I love your blouse”. Just like that!

Den andra komplimangen kom ifrån en tjej som jobbade på Starbucks. ”Vilken fin blus du har”. Leendet sprack upp som en vacker sol och jag tackade. Dessutom hade den här tjejen fattat att jag skypade med folk hemifrån. Jag berättade att jag hade pratat med min pappa och en kompis i Sverige. Hon frågade hur det var där nu. Jag svarade ”Kallt, regnigt och blåsigt”. Då sa hon ”Då kan jag tänka mig att du känner en koppling till dem just nu”, och syftade på det vädret som vi har haft här de senaste dagarna. Kanske inte riktigt, för Sverige är ju snäppet värre, men jag orkade inte gå in djupare på det, så jag sa bara ”ja”.

Amerikanare är rätt så snälla ändå. Hoppas att det inte är något tillfälligt bara. Jag får väl helt enkelt se till att klä mig fint så kanske det går vägen året ut.  Smart plan va? Dagens tips ifrån min sida – forsätt att ge människor komplimanger. Jag tror att vi är ganska dåliga på det, så ge komplimanger men du måste mena det du säger!

I'll see you soon then