The Scavenger Hunt

Jag vaknade upp till min första soliga morgon i Kalifornien, riktigt härligt! Det är väl inte direkt vad jag är van vid. För när man vaknar upp hemma i Sverige är det oftast molnigt och gärna lite regn, men inte här inte. Så det är väl bara att försöka vänja sig, ganska gött faktiskt!

 

Efter att jag hade käkat lite frukost körde min värdmamma mig till min LCC (min kontaktperson i här i L.A) för att jag skulle åka med henne till Santa Monica för mitt första au pairmöte. Man har ett au pair möte varje månad (och man måste delta på 10 av 12 stycken), och då träffar man de som har samma LCC som en själv, vilket ungefär är de som bor i ditt område. Så det finns flera LCC’s här i L.A. Det är också ganska vanligt att man slår ihop sig med andra au pairgrupper för att bli lite fler på mötena så att man kan hitta på lite mer. På au pairmötet i lördags var vi väldigt många au pairer från överallt runt omkring L.A. Jag kastades verkligen direkt in i allt, eftersom jag bara hade vart här i EN dag…!

 

Mötet gick under namnet ”The Scavenger Hunt” som är en sorts ”lek”. Vi blev indelade i lag, fyra i varje, och skulle spendera några timmar tillsammans genom att samla ihop så många poäng som det bara gick. ”Leken” skulle kunna liknas med vår Studentkamp som vi hade på gymnasiet innan vi tog studenten. Poängen samlade vi in genom att hitta olika föremål, svara på frågor om exempelvis Kalifornien och svaren till dem fick vi genom att fråga folk runt omkring oss och intervjua lite olika familjer. I mitt lag hade jag en tjej från Korea, en från Tjeckien och en norsk tjej som jag har haft kontakt med visa facebook. Jag säger då det, länge leve datorn! Om det inte hade vart för facebook, hade jag inte haft kontakt med den här tjejen innan jag kom till L.A. För mitt lag så gick det inte så jättebra, men jag hade skitkul och det är väl det som är huvudsaken?

 

Santa Monica var riktigt gött! Solen stekte på men det var ändå så inte för varmt, för det blåste ganska mycket. Så om det inte hade vart för denna lek då vi sprang runt i stan under några timmar, hade det vart ”en dag på stranden…” som Tomas Ledin sjunger. Medan vi sprang runt så hann vi se massor med affärer som bara skrek: ”NANA, SHOPPA FÖR FAAN”! Shoppingsinnet vaknade direkt till liv, men det var bara att fortsätta samla ihop poäng istället för att spendera massor med pengar och bli ”påsen” som jag ibland har kallats efter att jag har kommit hem från en shoppingrunda med brudarna hemma. Men tro mig, det kommer...

 

I'll see you soon then


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0