Nana Björnberg

Snacka om att vi sov ut på lördagsmorgonen! Till och med jag sov länge. Det ni! Visst vaknade jag några gånger innan vi väl gick upp, vilket var vid elva, men jag lyckades somna om varje gång. Det brukar inte hända allt för ofta. Vi åt lite frukost, för att sedan göra oss reda för dagens utmaning…

 

Dagens utmaning bestod av att klättra! Jag vet inte om ni kommer ihåg det, men för några veckor sedan skrev jag om att jag, Kristine och Emilia skulle åkt ner till Long beach för att klättra på ett inomhusställe som de har där, men så blev det ju tyvärr inte. Nu när vi var nere i San Diego passade vi på att testa våra skills.

 

 

Shit, vad roligt det var! Jag har alltid tyckt att det har sett roligt ut att klättra, men jag har aldrig testat det på ”riktigt” (inomhus, inte utomhus). Vi åkte till ett ställe som hette Solid Rock Gym. Där fick vi betala 23 dollar. I priset ingick det dessutom utrustning (säkerhetssaker och skor). Jag vet inte hur det är på andra klättringsställen, men där på Solid Rock Gym fick man klättra hur länge man vill. Fram tills de stängde då förstås, vilket var vid nio på kvällen, så vi hade gott om tid eftersom vi kom dit vid ett. Det fanns massor med bra väggar att välja bland med olika svårigheter. Det var också väldugt blandad ålder på dem som var där. Fanns något där för alla som var kapabla till att klättra.

 

 

För er som inte testat klättring förut, GÖR DET! Förutom att det är grymt skoj, är det också sjukt bra träning! Jag trodde inte att det skulle vara sååå jobbigt, men det var det. Mina armar var helt slut sedan efter att vi hade klättrat i närmre en och en halv timma. Jag kände mig dessutom väldigt bekväm. Det var jag och Kristne, och ingen annan. Det var nämligen så att den ena av oss klättrade uppe på väggen, medan den andra stod nere på marken och agerade säkerhet. Haha! Tro inte att den som stod nere på marken kunde ta det lugnt, utan då behövde man dra i linan hela tiden för att den skulle vara spänd för den som höll på att klättra.

 

Den här väggen var klättrade jag stolt uppför.

Fy tusan vad jobbigt det var! Den lutade ju utåt på vissa ställen!

Jag var heller inte sen med att agera smygfotograf.

Vadå? Jag kan ju inte ta tillfället till akt när det finns en halvsnygg barbröstad kille som klättrar där inne…

Grymt trötta i armarna drog vi oss mot Jamba Juice för lite snabblunch. Jag har hittat mig en ny favorit där: typ som smoothie (fast lite mer yoghurtliknande) och granola toppad med banan – GÖTTGÖTTIGÖTTGÖTT!

 

 

När vi kom tillbaka till huset, fixade vi i ordning oss igen för att åka på en ultraljudsundersökning. De som vi hälsade på ska ha barn i april, så de skulle nu på en liten undersökning. Det var inte alls likt Sverige, där det är föräldrarna som sitter i ett litet rum med en sköterska och ser på fostret på en liten skärm, utan det var så mycket mer. Typiskt amerikanskt att göra något stort av det hela, vilket jag för övrigt tyckte var väldigt coolt! Deras närmsta släktmedlemmar, samt jag och Kristine, hade samlats där för att få dela glädjen med de framtida föräldrarna. Rummet var riktigt stort och mörkt med en stor soffa och en bioduk på väggen. På bioduken fick vi alla se den lilla krabaten som låg i magen, en kille. Jag tycker att det känns lite overkligt att det faktiskt kan vara så att det växer en liten människa inuti en kvinnas kropp. Jag tycker att det är råhäftigt! Vi fick dessutom höra pluttens hjärtslag. Hur coolt lät inte det då?! Jag var, precis som alla andra, helt tagen av det! Tänk när man själv kommer ligga där, om man nu kommer göra det (vilket jag hoppas på), det känns bara så overkligt att det en dag faktiskt kan vara ens egen tur.

 

 

Efter undersökningen hoppade jag och Kristine in i bilen, utan GPS, med vägbeskrivning, för att ta oss in till Downtown igen (vi var nämligen en bra bit utanför San Diego, kanske en halvtimma). Vi missade däremot en avfart, så vägbeskrivningen kunde vi kasta åt fanders, men grymma som vi är lyckades vi ta oss in till stan i alla fall. Jag är riktigt stolt över vår lilla bravur! Det var dags för ännu en god middag, nämligen HARD ROCK CAFÉ!

 

 

Jag älskar Hard Rock Café! Stämningen, folket, inredningen, musiken, och självklart maten! Det är absolut en av mina favoritrestauranger! Vi båda beställde varsin omgång med Famous Fajitas. Riktigt gott, men däremot inte lika gott som det är på HRC i Göteborg. Sverige vinner där! Dessutom hann vi med en brownieefterrätt innan vi åkte hem igen.

 

Till skillnad från kvällen innan, var klockan inte mycket, så vi stannade på Blockbuster och hyrde en film som vi skulle ta med oss hem. Vi var ute efter något romantiskt, riktigt tjejigt, så det fick bli Letters To Juliet. Den var supermysig! Däremot var jag väldigt trött, så jag sov under en del av filmen, men jag tyckte om den. Jag vet att många säger att om man somnar till en film, så är den dålig, men det gäller inte när det kommer till mig. Om jag är riktigt trött, vilket jag var då, kan jag somna till vilken film som helst.

 

Lördagen var verkligen helt underbar! Älskar sådana dagar! Trötta och utmattade somnade vi som två stockar och sov hela natten lång.

 

 

I'll see you soon then