Nana Björnberg

Okej, jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Igår var det den bästa dagen sedan jag kom hit till USA. Hela dagen var underbar. Jag hade bestämt träff med en svensk tjej, Elin, som jag träffade på ”The Scavenger Hunt” dagen efter jag kom hit till L.A. Dessvärre bor vi hela två timmar ifrån varandra, men det finns bara möjligheter. Vi både är soldyrkare och älskar havet, så det skulle bli stranden för oss. Vi skulle mötas på ungefär halva vägen vilket innebar Huntington Beach.

 

 

Min värdmamma hade skrivit ut en karta till mig om hur jag skulle köra dit. Jag tänkte direkt: ”Gud så bra, då är det ju bara att lägga in adressen i GPS:en och så blir det hur enkelt som helst” men så var icke fallet. Hon hade inte skrivit in någon speciell adress, utan bara stranden i Huntington Beach. Så det var ju bara att köra på karta. I detta läge tänkte jag direkt på dig Sofie. Kommer du ihåg på midsommar i år när jag skulle vara kartläsare ner till Halmstad? Det gick ju hur bra som helst, eller hur…? Haha! I detta fall gick det mycket bättre. Jag körde rätt på en gång. Jag är till och med lite stolt över mig själv. Sedan behöver vi ju inte nämna att det var lätt som en plätt att köra dit, utan vi stannar där vid att jag körde rätt på en gång.

 

Det tog kanske lite mer än en timma att köra dit, och hela vägen ner var det strålande sol så detta skulle ju bli en kanondag! Däremot när jag kommer ner till Huntington Beach är det jättedimmigt! Vad fasiken, skulle vi få en skitdag där nere när vi har tagit oss hela vägen dit och var desperata på att få sol…? Vi trotsade dimman och lade oss på stranden ändå. Efter ett tag blev det lite tråkigt så vi började röra oss upp mot staden och tänkte spana in shoppingen. Ojoj, tjejer där hemma, jag hade kunnat gå loss på shoppingen ännu en gång! USA kommer verkligen bli farligt för mig med tanka på just shoppingen… Jag tror att jag har börjat på en liten crush på surfarstilen. Den är så go på något sätt! Kanske inte bara surfarstilen, utan även en liten crush på surfarkillarna med. Just här i LA-området finns det mycket gott om affärer med surfarstilen. Så shoppingutbudet var riktigt bra i Huntigton Beach, men hör och häpna – Nana kom bara hem med en ring… Har ni hört på maken?!

 

 

Efter att ha kollat in shoppingen gick vi mot Jamba Juice för en smoothie och sedan ner mot stranden igen. Under tiden vi hade gått runt i affärerna hade all dimma försvunnit. Typiskt att den just skulle försvinna när vi gick ifrån stranden, men det var ju nu vi skulle få mödan värd för vår bilfärd dit. Upp med handduken, av med kläderna, lite solskyddsfaktor och så var det bara att börja jobba på brännan. Det var hur skönt som helst! En dag på stranden med Elin var exakt vad jag behövde efter en tuff och jobbig vecka med hemlängtan. Jag har bara träfat Elin en gång tidigare, men det vi snackade på om precis allt och det kändes nästan som at vi har känt varandra i flera år. Vi har redan börjat smida på lite framtidsplaner. Jag ska komma ner till henne en helg, hon till mig, ett besök Newport Beach, Las Vegas och så drömmer vi om Mexico och Miami lite längre fram.

 

Stranden var helt underbar! Jättemjuk och skön sand att ligga på (Elin Thuresson, inte riktigt det du tänker på här…). Det var inte så jättevarmt i vattnet men vi bestämde oss för att bada i alla fall. När vi sedan började bli lite hungriga rörde vi oss in mot staden igen och hittade en restaurang som hette BJ’s. Det var skitgod mat! Sedan fortsatte vi at spana runt i butikerna innan det var dags för supergrym italiensk glass! Vid den här tiden höll solen på att gå ner så vi rörde oss ner mot stranden igen och tänkte gå ut mot piren. När vi börjar närma oss piren är det en stor folksamling där som står i en ring och så spelas det lite musik. Nyfikna som vi är går vi dit och ser att den är tre killar som dansar och gör volter, och även ytterligare en kille som spelar handtrummor. Han var en jädrigt snygg surfarkille från Nya Zeeland. De alla var riktigt grymma och dessutom väldigt roliga! De bjöd verkligen på sig själva och showen var galet bra!

 

När showen var slut var vi både väldigt sugna på te för det var inte varmt ute, utan svinigt kallt! Vi rörde oss ut mot piren till en typisk amerikansk restaurang. Vi behövde vänta ungefär 10 minuter för att få ett bord, men det var det verkligen värt. Vi beställde te och var sin efterrätt. Elin tog en Hot Brownie Sundae och jag en Warm Apple Pie. Mätta och belåtna satte vi oss i bilarna och körde åt var sitt håll. En helt underbar dag som vi ska göra om snart igen hoppas jag på. Vi har allt några stränder att beta oss igenom. Dagen var dessutom lyckad eftersom jag fick lite färg, underbart!

 

 

Lite bilder från gårdagen

I'll see you soon then